Därför räddar inte coronastängningen klimatet

Coronapandemin har vänt upp och ner på tillvaron för de flesta av oss och krävt hundratusentals liv.

Restriktionerna för att stoppa smittan kan få utsläppen av växthusgaser att sjunka med sju procent i världen i år.

Men det som funkar mot smitta är inte alltid det som räddar klimatet.

Pandemin och klimatet

Det är inte alltid det som hjälper mot smittspridning är bra för klimatet. För att minska dina utsläpp av växthusgaser behöver du inte låta bli att träffa din mormor eller att gå på restaurang, fotboll eller teater. Men för att minska smittspridningen är det jätteviktigt att hålla fysisk distans.

– Vi har dragit ner på saker som inte har så stor klimatpåverkan och fortsätter med det som har mycket klimatpåverkan, flyget undantaget, säger Fredrik Wikström, docent i miljö- och energisystem vid Karlstads universitet.

Byggnader värms och varutransporter rullar i mångt och mycket som före pandemin. Konsumtionen av varor kan fortsätta.

Minus sju procent

Hur stor minskning av utsläppen i världen pandemin leder till är svårt att sia om. En studie uppskattar att de minskar med sju procent i år, men det är svårt att veta exakt och beror på vad som händer resten av året.

– Det är bästa gissningen i dag, säger Fredrik Wikström.

Faller utsläppen med sju procent är det nätt och jämnt den minskning som krävs i år för att klara de globala klimatmålen. Och målen finns där av en anledning. Ju varmare planeten blir, desto större risk för till exempel mer extremväder och att haven på lång sikt stiger flera meter när isarna smälter.

Utsläppen behöver fortsätta minska ungefär lika mycket varje år fram till 2030 för att förhindra de värsta följderna av ett förändrat klimat. Runt år 2050 behöver utsläppen nå netto noll. Det innebär att utsläppen minskas så mycket det går och att de utsläpp som är kvar tas upp av till exempel skog.

Matsvinn kontra flyg

Coronapandemin fick ner i princip alla världens flygplan på marken. Men globalt orsakar flyget runt tre procent av utsläppen, en ganska liten del alltså. Samtidigt står flyget i normala fall för runt ett av de nio ton som en genomsnittssvensk släpper ut varje år, en klart större andel.

Pandemin har fått oss att sluta flyga, åtminstone tillfälligt. Men vi har inte slutat slänga mat, kanske snarare tvärtom. En undersökning tyder på att en del av oss slänger mer än i vanliga fall.

Bortkastad mat står för mellan sex och tio procent av de globala utsläppen, enligt Fredrik Wikström. Alltså mer än dubbelt så mycket som flyget. Att få bort det skulle i ett slag klara de nödvändiga utsläppsminskningarna för ett helt år.

– Bara på att sluta slänga mat.

Varför ökar koldioxidhalten när vi släpper ut mindre?

Koldioxidutsläppen bedöms minska med sju procent i år. Men mängden koldioxid i atmosfären fortsätter öka. Den 1 maj var mängden koldioxid i atmosfären 418 miljondelar. Som jämförelse var det 270 miljondelar i mitten av 1800-talet. Det är en ökning med nästan 55 procent.

Men hur kan det bli mer koldioxid i atmosfären när utsläppen minskar?

Tänk dig ett badkar. Så länge du fyller i mer vatten än som rinner ut stiger vattennivån i badkaret. Lite förenklat fungerar det på samma sätt med klimatet. Vi har inte stängt av koldioxidkranen, den spolar bara lite mindre. Det gör att halten av koldioxid i atmosfären ändå ökar, eftersom vi släpper ut mer än hav, skogar och annat kan ta hand om.

1,5 grad varmare i nästan hela Värmland

Värmland blir allt varmare. SMHI har jämfört temperaturer under perioden 1860–1900 med temperaturer mellan 1991 och 2019. Jämförelsen visar att temperaturen i Karlstad har stigit med 1,5 grader. I norra delen av länet är ökningen lite mindre. I andra delar av landet har temperaturen stigit ännu snabbare.

Enligt amerikanska Nasa var maj i år den varmaste månaden i världen sedan mätningarna började 1880. Nasa bedömer att sannolikheten för att 2020 blir det varmaste året som uppmätts hittills är 49 procent.

I juni slogs värmerekord i den ryska staden Verchojansk i östra Sibirien. Där var det då 38 grader varmt. På många håll norr om polcirkeln var det mellan 20 och 25 grader varmare än normalt.

Men vart kommer alla utsläpp ifrån egentligen?

Vart kommer alla utsläppen i världen ifrån egentligen? Vilka sektorer orsakar mest utsläpp?

Enligt FN:s klimatpanel IPCC:s rapport från 2014 står energisektorn för de största utsläppen, 25 procent. Transporter, både till lands, sjöss och i luften, står för 14 procent. Industrin står för 21 procent, byggnader för 6 procent, jordbruk och markanvändning för 24 procent. Övriga utsläpp står för resterande 10 procent.

Pandemin och luftföroreningarna

När många länder och städer införde restriktioner för att hindra coronasmittan ledde det till mindre trafik och därmed bättre luft i många städer världen över.

Trafiken orsakar olika utsläpp. En del bidrar till den globala uppvärmningen. Andra är en av flera källor till luftföroreningar, som varje år orsakar 7 600 förtida dödsfall i Sverige.

På global nivå tar luftföroreningar ungefär 7 miljoner liv i förtid varje år, enligt WHO. Alltså långt fler än de drygt en halv miljon dödsfall som pandemin hittills orsakat.

En studie visar också att den som bott länge i områden med mycket luftföroreningar löper större risk att dö i covid-19.

Men det finns sätt att kunna förflytta sig smittsäkert utan att få sämre luft, i alla fall kortare sträckor.

– I flera städer i Europa har man ställt om bilvägar till cykelvägar, just för att människor ska kunna ha en mobilitet utan att riskera att smitta varandra, säger Fredrik Wikström.

Men kolkraften i Kina då? Vad kan jag göra åt den?

Sveriges andel av de globala utsläppen är liten och det kan vara lätt att känna sig maktlös inför exempelvis Kinas stora användning av kol. Men även här finns saker som enskilda värmlänningar kan göra.

– En fråga att ställa sig är hur mycket prylar vi konsumerar, eftersom väldigt mycket är gjort i Kina. En stor del av Kinas utsläpp beror på exporten till resten av världen, säger Fredrik Wikström.

Men han lyfter fram en annan sak som ännu viktigare:

– Sverige är ett litet, litet land, men å andra sidan är vi ett föredöme många gånger. Kan vi visa vägen till ett klimatsmart välfärdssamhälle har det den största effekten. Men då är det väldigt många värmlänningar och svenskar som ska visa vägen.

Kol kontra förnybart i pandemitider

Apropå kol så har pandemin ändå gett kolet en rejäl törn. Indien är världens näst största användare av kol efter Kina, men pandemin kan snabba på utfasningen. Sol- och vindenergi är billigare och anses mer pålitliga. I mitten av maj hade kolet backat globalt med åtta procent, medan förnybar energi växt med tre procent.

– Frånsett Kina minskar utsläppen ganska snabbt från kol nu. Till och med USA under Trump minskar utsläppen för att solceller konkurrerar ut kolindustrin på rent ekonomiska grunder. Det kan ge lite hopp om framtiden, säger Fredrik Wikström.

Läs tidigare artikel om hur klimatförändringarna funkar: