• idag
    21 sep
    18°
    • Vind
      5 m/s
    • Vindriktning
      S
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • tisdag
    22 sep
    17°
    • Vind
      5 m/s
    • Vindriktning
      SV
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • onsdag
    23 sep
    15°
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      SV
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • torsdag
    24 sep
    16°
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      SO
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • fredag
    25 sep
    15°
    • Vind
      5 m/s
    • Vindriktning
      SO
    • Nederbörd
      2.7 mm

Jämställdhetsperspektiv i coronakrisen

Debatt | Coronaviruset
PUBLICERAD:
Länge fram blir jämställdhet ett medel som inte bara bidrar till att humankapitalet används mer effektivt utan bör vara den enda vägen för en långsiktigt hållbar utveckling och en del i all samhällsplanering, skriver Shoka Åhrman.
Foto: Pressbild
Det som sker på toppen av samhället och näringslivet bryts ner till påverkan på individnivå; nämligen dess påverkan på kvinnors privatekonomi och lägre pensioner med stigande ålder, skriver Shoka Åhrman.

Solidariteten och gemenskapen i det svenska samhället har i allra högsta grad synliggjorts under pågående kris. Så även svagheten och sårbarheten i vårt samhälle som till exempel ojämställdheten mellan könen. I den pågående pandemin har en stor andel kvinnor varit de som stått i frontlinjen och tagit stora hälsorisker. Kvinnodominansen i den offentliga sektorn har under coronakrisen lett till att dessa kvinnor till stor del blivit klistret som håller ihop samhället. Vilket har varit helt nödvändigt för att den strategi som Sverige valt med att undvika en lockdown och ha ett öppet samhälle skulle vara framgångsrik.

Insatsen har inte bara varit avgörande inom vården utan även inom äldreomsorg och förskola/skola. Utan deras insats hade möjligheten för oss andra att fortsätta jobba och hålla igång andra delar av samhället och ekonomin försvårats ytterligare. Jag ser fram emot den dagen då vi ska slippa lyfta frågor ur ett genusperspektiv till följd av brister, men tyvärr krävs det fortfarande att vi i alla skikt av vårt samhälle analyserar skeenden med fokus på detta. Både innan, under och efter coronakrisen.

Till vardags står kvinnor för en stor del av det obetalda arbetet i hemmet. Vi ser fortfarande en ojämn könsmaktsordning och färre kvinnor i beslutstagande positioner. Enligt ny statistik från SCB går merparten av kapitalinkomsterna till män. För att vara mer exakt är 71 procent av kapitalinkomsterna mäns. Detta riskerar inte bara leda till lägre möjlighet för kvinnor att påverka i samhället och näringslivet utan även fortsatta strukturella löneskillnader mellan könen.

Det som sker på toppen av samhället och näringslivet bryts ner till påverkan på individnivå; nämligen dess påverkan på kvinnors privatekonomi och lägre pensioner med stigande ålder. Kvinnor får cirka 40 procent mindre i pension än män. En anledning till det är kvinnors lägre löner som blir en del av lägre inkomstgrundande pensioner. Män har 28,5 procent högre pensionsgrundande inkomst och har i genomsnitt fler antal år med pensionsgrundande inkomst (pensionsmyndigheten).

Kalla det för livsval men det är svårt att i allt för stor utsträckning avvika från (normen) rollen där det många gånger fortfarande är kvinnan som sörjer för tryggheten i familjen och den fortsatt ojämställda fördelningen av ansvaret för föräldraledighet och barnen. Kvinnor har fortfarande en större andel sjukfrånvaro och jobbar i större utsträckning deltid.

Vi har ännu inte sett de långsiktiga effekterna av coronakrisen och länge fram blir jämställdhet ett medel som inte bara bidrar till att humankapitalet används mer effektivt utan bör vara den enda vägen för en långsiktigt hållbar utveckling och en del i all samhällsplanering. Det är dags att vakna upp och inse att vi inte kommit så lång i jämställdheten som vi tror och att det i ett hållbart samhälle krävs en större insats. Utan jämställdhet riskerar den ekonomiska tillväxten inte kunna återhämta sig fullt ut även efter krisen är över.

Shoka Åhrman

Ekonom, föreläsare och författare

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.