• idag
    25 sep
    13°
    • Vind
      5 m/s
    • Vindriktning
      NO
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • lördag
    26 sep
    13°
    • Vind
      4 m/s
    • Vindriktning
      NO
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • söndag
    27 sep
    16°
    • Vind
      6 m/s
    • Vindriktning
      NO
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • måndag
    28 sep
    19°
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      NO
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • tisdag
    29 sep
    16°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      O
    • Nederbörd
      0.0 mm

Varning för EU:s krisfond

Ledare | Coronaviruset
PUBLICERAD:
Europeiska rådets ordförande Charles Michel på fredagens presskonferens.
Foto: Kenzo Tribouillard/AP
I slutet av nästa vecka samlas EU:s stats- och regeringschefer för ett nytt toppmöte där de skall försöka förhandla fram en lösning om unionens nya budget samt den gigantiska krisfond som planeras för att stötta medlemsländerna efter coronakrisen. Det finns all anledning att vara vaksam och Sverige får inte ge vika från sin skeptiska hållning. För det handlar egentligen mycket lite om coronakrisen.

EU-kommissionen och Europaparlamentet har alltid velat ha en större budget, och även om ingen så klart önskat sig en pandemi så har ändå coronakrisen kommit som en skänk från ovan för de som vill ha mer av andras pengar. Slösa aldrig bort en viktig kris, är ju mottot för alla som vill göra stora och drastiska förändringar som de annars har svårt med att driva igenom.

I går lade EU:s permanente rådsordförande Charles Michel fram ett kompromissförslag, fast frågan är hur mycket kompromiss det rör sig om. Långtidsbudgeten för åren 2021-2027 har förvisso sjunkit med 25 miljarder euro från kommissionens tidigare förslag om 1 100 miljarder till 1 074 miljarder, men det är fortfarande för mycket pengar.

Men det allvarligaste är den föreslagna krisfonden. Den skall omfatta hela 750 miljarder, där 500 miljarder är rena bidrag, resten lån. Sverige och några länder till har motsatt sig det och vill att allt skall vara lån. I praktiken är fonden ett sätt att kringgå den vanliga budgetprocessen, och utöka budgeten den vägen. Krisfonden är ungefär fem gånger så stor som EU:s vanliga årsbudget.

För att betala tillbaka krisfondens pengar, som är tänkta att lånas upp världsmarknaden, vill också rådsordföranden införa några nya direkta EU-skatter, även om Michel hellre vill kalla det för avgifter. Men tag inte miste, det rör sig om skatter på EU-nivå, som skatter på plast, en gränsavgift kopplad till klimatförändringar och en digitalskatt för de stora nätbolagen. Han leker också med tanken på en skatt på finansiella transaktioner.

Detta skulle effektivt skapa en egen intäktskälla för EU, utan att som nu behöva gå "omvägen" via medlemsländerna. För i dag är det medlemmarna som löpande varje månad betalar sin avgift. Men har man väl fått egna skatteintäkter så kan man göra mer som man vill, och de kan också höjas med enkla majoritetsbeslut över huvudet på eventuellt kritiska medlemsländer.

Krisfonden är också mer ett sätt att hålla den gemensamma valutan euron under armarna. Det skriver bland andra före detta handels- och näringsministern Leif Pagrotsky (S) i en debattartikel (Expressen 8/7). Fondens stöd är inte alls kopplat till hur coronan drabbat olika länder. De fattigare länderna med högst skuldsättning skall få mest i absoluta tal, oavsett hur drabbade de är. De länder som får mest i förhållande till BNP är de fattigare med låga skulder, men de har drabbats lindrigare av coronan. Det säger allt att hårt drabbade och skuldsatta Belgien kommer att få betala till fonden. Bara av det skälet måste Sverige säga nej.

Detta är en ledarartikel som uttrycker tidningens politiska linje. Nya Wermlands-Tidningens politiska etikett är konservativ.