En tygkasse måste användas 3 800 gånger vilket motsvarar varje dag under tio års tid för att vara bättre för klimatet än plastpåsen. Ändå är det plastpåsen som regeringen väljer att beskatta, skriver Jesper Holmgård och Molly Evertsson.
Att värna om klimat och miljö är en självklarhet för de flesta ungdomar i dagens samhälle. En fråga som är viktig att ta på stort allvar. Vi tycker därför att Sveriges fokus och engagemang ska läggas på rätt saker och inte på symbolpolitik. Plastpåseskatten är ett tydligt exempel på politik som har större symboliskt värde än vad skatten har för konkret påverkan på miljön. Vi kan inte ha en politik som inte gör tillräcklig nytta för vår miljö. Därför säger vi nej till symbolpolitik och plastpåseskatten.
Den första maj i år infördes en skatt på plastpåsar i Sverige. En skatt som gör vardagen mycket svårare och dyrare för exempelvis barnfamiljer som inte har en allt för stor ekonomi. I dag kostar numera en vanlig plastkasse i en affär tre kronor extra i skatt och skatten för en lite tunnare plastpåse kostar 30 öre. Det kanske inte låter dyrt men man får komma ihåg att detta är en avgift som gör det betydligt dyrare att handla i längden. Har man handlat mycket som många barnfamiljer gör och behöver köpa flera klassar märks den nya skatten i plånboken.
Ett argument för den nya skatten som framförs av dess försvarare är att den är minskar nedskräpningen. Det är dock väldigt få plastpåsar i Sverige som hamnar i haven eller i naturen för den delen. De stora plastavfallen på planeten finns i större floder i Asien och Afrika som står för 88-95 procent av plastföroreningarna. De flesta plastpåsarna i Sverige används för att slänga soporna i och tas till förbränning.
Så skriver du en debattartikelDen nya skatten är alltså inte bra för vårt klimat som mycket annat av regeringens politik. En pappersbärkasse som inte omfattas av den nya skatten har en 43 gånger högre miljöbelastning än platsbärkasse. Man kan därför fråga sig var omtanken om miljön tog vägen i samband med att beslutet om plastpåseskatten fattades? Ska man börja använda tygkasse istället för en plastkasse måste man vara medveten om att den gör väldigt stor miljöpåverkan vid tillverkning.
Många tror nog att tyg och bomullskassar är ett bättre alternativ än en plastpåse, så varför börjar vi alla inte bara använda dessa istället? Enligt en dansk studie har en bomullskasse samma miljöavtryck som 20 000 plastkassar. Tygkassar framställs ibland som ett miljövänligare alternativ än plastkassar vilket de inte är. En tygkasse måste användas 3 800 gånger vilket motsvarar varje dag under tio års tid för att vara bättre för klimatet än plastpåsen. Ändå är det plastpåsen som regeringen väljer att beskatta. En tygkasse kan du dessutom inte slänga dina sopor i som ska förbrännas.
Det är även bra att påpeka den nya skatten inte tar hänsyn till vilket plastmaterial påsarna är gjorda av. Detta innebär i praktiken att en påse av återvunnen eller förnybar plast beskattas på samma sätt som en fossilbaserad plastpåse. Det går att fråga sig om detta ens är genomtänkt alls?
Plastpåseskatten är inget annat än symbolpolitik utan någon större positiv verkan för vare sig naturen eller klimatet. Miljöproblemen och klimatkrisen är något som angår hela världen och då fungerar inte en ineffektiv nationell symbolpolitik. Det är dags att slänga plastpåseskatten i papperskorgen och ta miljöproblemen på allvar.
Jesper Holmgård
Sekreterare, MUF Karlstad
Molly Evertsson
Ledamot, MUF Karlstad