• lördag
    23 jan
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      S
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • söndag
    24 jan
    -1°
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      NV
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • måndag
    25 jan
    -3°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      SV
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • tisdag
    26 jan
    -6°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      O
    • Nederbörd
      0.0 mm

Persson: Ska vi tiga om satiren?

Signerat
PUBLICERAD:
När så komikern Aron Flam (bilden), känd inte minst för sin podcast Dekonstruktiv kritik, började gräva i arkiven och fann att Sveriges utbyte med Nazityskland var mer omfattande och pågick längre än vad som är allmänt känt bestämde han sig för att skriva en bok om det, skriver Daniel Persson.
Foto: Vidar Ruud/TT
Flams tiger är ett uppenbart självständigt satiriskt verk vilket faller utanför Beredskapsmuseets upphovsrätt. Detta är inget museet rår över, skriver Daniel Persson.

En svensk tiger hör utan någon som helst tvekan till vårt lands allra mest ikoniska bildverk. Skapat under andra världskriget av Bertil Almqvist, som också skapade böckerna om Barna Hedenhös, åt Statens informationsstyrelse. Bilden utgjorde sedan navet i den så kallade vaksamhetskampanjen som inleddes 1941 och uppmanade svenskar att vara på sin vakt.

Därefter har den blivit en symbol för den svenska motståndsviljan, vår nästan genetiska betingelse att inte spela med utan gå vår egen väg. Svensk exceptionalism om man så vill. En bild som gick hand i hand med den socialdemokratiska berättelsen om Sveriges roll i världen under kalla kriget.

När så komikern Aron Flam, känd inte minst för sin podcast Dekonstruktiv kritik, började gräva i arkiven och fann att Sveriges utbyte med Nazityskland var mer omfattande och pågick längre än vad som är allmänt känt bestämde han sig för att skriva en bok om det. Den kom att heta Det här är en svensk tiger och omslaget pryddes av satirisk version av En svensk tiger. Tigern i fråga har då försett med en svastikaprydd armbindel, den gör Hitlerhälsning och blinkar införstående till beskådaren.

Resultatet blev av Beredskapsmuseet, som tilldelades rättigheterna till En svensk tiger av Almqvists dödsbo, polisanmälde Flam för upphovsrättsbrott. I juni i år slog polisen till mot lagrets hos Flams förlag och beslagtog hela upplagan om 2 200 exemplar. Enligt Flam har åklagaren även inhämtat en europeisk utredningsorder för att kunna spåra upp och förstöra även de böcker som redan har sålts.

Beredskapsmuseet har sedan länge iakttagit en haveristisk inställning i förhållande till skyddet av sina rättigheter. Mellan 1997 och 2007 pågick en rättstvist mellan museet och Försvarsmakten som under lång tid använt bilden som varumärke och symbol för den militära underrättelse- och säkerhetstjänsten. Det var ändå en tvist som gick att förstå. Verket, som museet ansåg sig ha rätten till vilket domstolen till slut höll med om, användes i oförändrat skick av någon annan.

Annorlunda var det tidigare i år när Region Skåne tog sig för att göra en parodi på verket i form av En svensk tvättbjörn. Kampanjen visade en blågulrandig tvättbjörn tillsammans med uppmaningar om att svenskar tvättar händerna. Beredskapsmuseet reagerade direkt och hotade med rättsliga åtgärder. Beredskapsmuseets advokat Maria Andrée, tillika museets grundare, sade till Kristianstadsbladet att Regionen får ”hitta på något eget” och frågade sig ”varför sno och göra om en bild som inte alls har med detta att göra?” Till SVT har hon sagt att ”man får inte ändra bilden”.

Region Skånes anknytning till originalverket var förstås uppenbar vilket också var poängen. Detta berodde inte på lättja eller oförmåga att hitta på något eget utan var ett sätt att understryka situationens allvar genom att hänvisa till tidigare stora prövningar som svenska folket har uthärdat och övervunnit – för vilket En svensk tiger tveklöst är en symbol.

Museets anspråk var direkt löjeväckande. Ändå får man ha förståelse för att regionen vek ned sig. Man måste välja sina strider och att avsätta resurser för en rättslig prövning av upphovsrätten för ett aktuellt kampanjmaterial när coronakrisen alltjämt växte dag för dag vore närmast vansinnigt. Det innebär dock inte att museet var i närheten av en rimlig tolkning. Region Skånes bild var ett självständigt verk, allt museet uppnådde var att uppvisa tecken på institutionell hybris och nya nivåer av bristfälligt omdöme.

Tvisten med Flam är dock värre ändå. Flam påstås ha vanställt Almqvists verk, vilket museet verkar anse att alla ändringar eller alluderingar innebär. Anspråket är att denna del av det svenska kulturarvet skulle vara fredad från satir och parodi. Det vore ett allvarligt ingrepp i yttrandefriheten om så vore fallet.

Det rör sig inte heller om en frivol, långsökt koppling mellan Aron Flams bok och det parodierade verket i fråga, tvärtom. Kopplingen mellan bokens materia och målet för den satiriska bilden är uppenbar, och verken vill uppnå väsentligt skilda syften. Det senare är väsentligt, vilket HD tog upp i fallet kring radioprogrammet Pippirull och deras satir om Alfons som hallick. Flams tiger är ett uppenbart självständigt satiriskt verk vilket faller utanför Beredskapsmuseets upphovsrätt. Detta är inget museet rår över.

Försöket att inskränka rätten till satir, att travestera befintliga verk är otäck. Gycklet har alltid varit en konstart som bedrivits underifrån. Att förneka denna vore ett hårt slag ovanifrån och ned.

Daniel Persson

Frilansskribent

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.