Taket till en kommunägd fastighet i hamnen i Kristinehamn skulle saneras. Problemet var bara att varken kommunen eller företaget som anlitades för att utföra saneringen fick vetskap om att det häckade rödlistade fåglar på taket.
Misstaget resulterade i ett stort antal förstörda fågelbon, och ornitologen Ulf T Carlsson är kritisk.
– Att bete sig så här är inte etiskt. Det är märkligt att ingen har reagerat, säger han.
Nyligen fördes skrattmåsen upp på listan över hotade fågelarter, den så kallade rödlistan. En vanlig art kan också bli rödlistad, trots att man tycker sig se den överallt, på grund av att populationen minskat kraftigt, och så är alltså fallet med den välbekanta skrattmåsen.
Tidigare i sommar hade det gamla eternittaket på en kommunägd fastighet i hamnen sanerats, och i fredags skulle det arbetet fortsätta.
– Man skulle borsta mossa. Det ska läggas ett nytt plåttak sen, säger kommunens fastighetsadministratör Yvonne Olausson.
Arbetet startades också som planerat, men avbröts genast sedan två ornitologer, Ulf T Carlsson och Torbjörn Mossberg, slagit larm till både hamnchefen och kommunens fastighetschef om att taket var en häckningsplats för flera arter, däribland skrattmås, fisktärna och strandskata.
Men trots att arbetet avbröts skyndsamt så var skadan redan skedd. Ulf T Carlsson säger att en inventering som han gjort tidigare i år visade att det då fanns åtminstone 79 skrattmåsbon på taket, bon som nu uppges vara borta.
– Jag förstår att kommunen måste ta hand om sina fastigheter och att man inte kan acceptera att ett tak blir slitet och börjar läcka, men att man gör en sådan insats mitt under pågående häckningsperiod är synnerligen märkligt, säger han.
"Är inga ornitologer"
Ulf T Carlsson säger att borttagningen av skrattmåsens bon inte kan klassas som ett lagbrott, men att taksaneringen också påverkat andra arter som strandskata och fisktärna.
– Enligt jaktförordningen skall man ansöka om tillstånd att få ta bort dessa arters bon hos länsstyrelsen.
Yvonne Olausson, fastighetsadministratör, säger att man från kommunens sida har agerat så snabbt man kunnat och att man aldrig hade inlett arbetet om man hade haft alla fakta på bordet.
– Vi avbröt omedelbart när vi fick kännedom om att det fanns häckande fåglar på taket och många arga fåglar som cirkulerade runt i luften, vilket tydde på att det kunde finnas ungar som ännu inte lämnat boet, säger hon.
Patrik Olsson på Probaco, som utförde saneringen, beklagar det inträffade men säger samtidigt att man bara förhöll sig till det uppdrag man fått från kommunen och ingenting annat. Det är inte unikt att fågelbon är både en sanitär olägenheter och en säkerhetsrisk, menar han.
– Vi är ju inga ornitologer. Jag kan ingenting om fåglar och vet inte om en art är rödlistad eller ej. Hade kommunen haft kännedom om detta hade de aldrig gett oss det här uppdraget, säger Patrik Olsson.
Han säger att arbetet nu har avbrutits och ska återupptas efter sommaren.
Från kommunens sida lovar man att se över sina rutiner och beklagar det inträffade. Ulf T Carlsson menar att kommunen borde ha en kommunekolog att rådfråga när liknande situationer uppstår i framtiden, och i annat fall konsultera den externa expertis som finns i kommunen hos bland annat Sällskapet för naturskydd.