Det har inte funnits något artilleri i Kristinehamn på 15 år, men det kanske kan komma tillbaka inom de närmaste åren. Så är i alla fall förhoppningen sedan regeringen begärt ett underlag från Försvarsmakten. Men samtidigt så kommer försvaret att vara gravt underfinansierat.
Det var förstås mycket olyckligt när A9 flyttades till Boden år 2005. Sverige är ett vidsträckt land och det behövs artillerikapacitet mer än i Norrland om vi skall kunna försvara oss på bästa sätt. Den lokala opinionen har varit stark för en återetablering av artilleriverksamhet i Kristinehamn, också av arbetsmarknadsmässiga skäl. Från Värmlands sida har det lobbats mycket gentemot regeringen.
Det ser nu ut att ha fått utdelning. I det kompletterande budgetunderlag som regeringen har begärt från Försvarsmakten, och som skall vara klart redan den 24 juli, så ingår det att planera för att utbilda en divisionsartilleribataljon i Kristinehamn och vid Villingsbergs skjutfält. Det skall dessutom ske i närtid, under den kommande försvarsbeslutsperioden 2021-25. Även Östersund skall planera för ett nytt regemente, men först efter 2026.
Så långt allt gott och väl, och det finns all anledning att välkomna planerna. Dock finns det visst smolk i glädjebägaren. Ingenting är klart. Sedan samtalen mellan partierna om det kommande försvarsbeslutet sprack så kommer regeringen inte att ha majoritet för den försvarsproposition som läggs fram i höst. Men de måste ändå beställa in underlag från Försvarsmakten inför arbetet med denna proposition. Vilket man nu alltså har gjort.
Problemet med regeringens proposition är att den kommer att vara gravt underfinansierad. Det var därför som samtalen i den parlamentariska försvarsberedningen misslyckades. Regeringen var inte beredd att skjuta till de pengar som behövs för att uppfylla det som partierna i bred enighet kom överens om i beredningens slutrapport förra året.
Sedan dess har det också vid flera tidpunkter visat sig hur stora budgethålen faktiskt är. Av planerade 100 miljarder kronor i ökade anslag till och med år 2025 har nu nästan hälften, eller 46 miljarder, ätits upp. För perioden 2026-30 rör det sig (hittills) om 25 miljarder. Det beror på många saker, som bland annat att gällande försvarsbeslut från 2015 redan det var underfinansierat, att försvaret inte kompenserats för prisökningar och höjda ambitioner för säkerhet och ledning.
Att fördyringar inom stora materielsatsningar som nästa generations Gripenplan och det amerikanska luftvärnssystemet Patriot också måste tas inom gällande ram bidrar också. Och i förra veckan avslöjade Dagens Nyheter att införskaffningen av två nya ubåtar av A26-klass från Saab Kockums blir flera miljarder kronor dyrare än beräknat. Uppgifter som rejält har retat upp ledamöterna i riksdagens försvarsutskott. Ordföranden Pål Jonson (M) säger att regeringen inte varit tillräckligt tydlig och öppen inför riksdagen.
Alla dessa ökade kostnader gör att många satsningar får skjutas på framtiden. Det blir färre helikoptrar, stridsbåtar, fartyg, flygbaser och regementen för att regeringen inte är beredda att betala för vad försvaret kostar. Så frågan är då om det blir några pengar över till en artillerisatsning i Kristinehamn och Villingsberg? Hur kommer riksdagsmajoriteten att agera?