• idag
    5 aug
    14°
    • Vind
      4 m/s
    • Vindriktning
      S
    • Nederbörd
      0.4 mm
  • torsdag
    6 aug
    18°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      S
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • fredag
    7 aug
    24°
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      S
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • lördag
    8 aug
    26°
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      S
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • söndag
    9 aug
    25°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      S
    • Nederbörd
      0.0 mm

Kapa skatter och utgifter

Signerat
PUBLICERAD:
I dagsläget verkar vi stå inför en period av stora offentliga utgifter. Finansminister Magdalena Andersson (S) har sagt (Expressen 18/5) att skatten kan behöva höjas efter pandemin, skriver Daniel Åkerman.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Nya myndigheter, bidrag till tvivelaktiga organisationer och dyra subventioner måste minska för att behålla respekten för systemet som helhet, skriver Daniel Åkerman.

Det blåser till strid om skattepolitiken. Från olika håll kommer förslag om vilka skatter som bör höjas och sänkas. Förändringar bör dock alltid utgå från två övergripande principer: Skatten skall vara så låg som möjligt och gå till rätt saker.

Att skatten från början tjänas in av medborgarna får aldrig glömmas. Principiellt har människor ett anspråk på pengarna som betalas i skatt eftersom värdet skapades genom deras arbete. Men det finns också flera fördelar med att få behålla mer av sin inkomst. Det ger större frihet eftersom folk själva får bestämma hur pengarna skall användas. Det ökar drivkraften att arbeta eftersom förtjänsten blir högre. Det skapar trygghet och stabilitet i vardagslivet eftersom marginalerna är större för att planera för framtiden.

Därmed inte sagt att vi inte skall ha några skatter alls. Det finns många uppgifter som det offentliga bör sköta och som därför måste betalas. Dels kärnuppgifterna: skydd mot yttre hot genom ett starkt försvar samt trygghet från kriminalitet genom ett rättvist rättsväsende. Dels välfärdsstaten med en skola som ger alla en grundläggande chans i livet, en sjukvård som botar oavsett patientens inkomst och trygghetssystem som tar hand om en under svåra perioder. Det handlar om att hitta en balans mellan offentliga åtaganden och privata inkomster.

I dagsläget verkar vi stå inför en period av stora offentliga utgifter. Finansminister Magdalena Andersson (S) har sagt (Expressen 18/5) att skatten kan behöva höjas efter pandemin och representanter för LO och tankesmedjan Tiden krävde i en debattartikel (DI 2/6) kraftiga skattehöjningar när krisen är över. Men denna önskan är äldre än så. Redan i december förra året flaggade finansministern för att höjda skatter krävs för att finansiera äldreomsorg och skola (SvD 23/12).

I viss mån är det oundvikligt att de offentliga kostnaderna ökar i framtiden. Många politikområden har sedan länge lämnats underfinansierade och har nått bristningsgränsen. Försvaret behöver 83 miljarder kronor för att nå försvarsberedningens mål, järnvägsnätet är i stort behov av underhåll och 10 000 nya poliser skall anställas. Även andra verksamheter inom vård, skola, omsorg slits med problem som trots att de inte i grunden beror på bristande finansiering lär kräva mer pengar, framför allt till ny personal.

Dessa nödvändiga utgifter gör det dock ännu viktigare att värna om skattepengarna. För trots att de här anslagen har varit för låga har statens totala inkomster och utgifter ständigt ökat. Nya myndigheter, bidrag till tvivelaktiga organisationer och dyra subventioner måste minska för att behålla respekten för systemet som helhet.

Framöver krävs hushållning. Det offentliga behöver prioritera hårdare, precis som enskilda medborgare tvingas göra när skatten höjs. Och som regel vet den enskilda människan bättre än staten vad pengarna skall läggas på.

Daniel Åkerman

Svenska Nyhetsbyrån

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.