Riv upp skatten på plastbärkassar

Inget parti står upp och försvarar skatten, inget parti kan förklara varför skatten fortfarande behövs, skriver Mats Hedenström.

Nya siffror visar att Sverige nådde EU-målet om minskad användning av plastbärkassar redan för tre år sedan. Regeringens expertmyndighet Naturvårdsverket har konsekvent rapporterat in felaktiga siffror om svenskarnas användning av plastbärkassar, vilket har vilselett både regering och riksdag till införandet av en punktskatt på 3,75 kronor per kasse. Svensk Handel anser att skatten borde rivas upp.

Svenskarnas användning av plastbärkassar låg förra året på 74 påsar, vilket är 16 under EU:s mål om max 90 påsar per person och år till 2020. De korrigerade siffrorna från Naturvårdsverket visar att målet var uppfyllt redan när mätningarna startade. För tre år sedan kommunicerades siffran 114 men den korrekta siffran var 83. År 2018 angavs siffran 102 istället för 77. En obegriplig räknemiss.

Med dessa nya fakta på bordet är det anmärkningsvärt att alla partier som varit med och röstat igenom skatten är knäpptysta. Inget parti står upp och försvarar skatten, inget parti kan förklara varför skatten fortfarande behövs. Kunden betalar idag 6–7 kronor för plastkassen utan att riktigt förstå varför. Det är symbolpolitik av värsta sorten som urholkar förtroendet för den svenska miljöpolitiken.

Det är väl bra att minska på plastpåsarna, invänder vissa. Men faktum är att skatten styr mot en konsumtion av påsar som är sämre för miljön. Koldioxidutsläppen ökar när vi istället använder pappers- och tygpåsar. Papperspåsen kräver mer resurser att tillverka och saknar ofta helt alternativa användningsområden. Tygpåsen måste i sin tur användas flera tusen gånger för att uppnå någon miljöeffekt, enligt siffror från danska Miljödepartementet. Dessutom måste konsumenten köpa tunna plastpåsar för att slänga sitt hushållsavfall i. Helhetstänkandet lyser med sin frånvaro.

Bakgrunden till EU:s beslut om att minska användningen av plastbärkassar är främst nedskräpningsproblematiken kring Medelhavsländerna. I dessa länder ser ofta avfallshanteringssystemen helt annorlunda ut, vilket gör att påsar riskerar att hamna i naturen. Låt oss vara tydliga – påsen ska aldrig hamna i naturen, men det är heller inte ett lika stort problem i Sverige.

Istället för att införa en extra skatt borde regeringen arbeta tillsammans med handeln. På frivillig väg har stora delar av sällanköpshandeln börjat ta betalt för påsarna och dessutom fråga kunden om de verkligen behöver en påse. Insatser som har gett resultat. Dessutom har företagen satsat stort på att ta fram påsar av förnybart material, något som helt ignoreras eftersom alla plastbärkassar beskattas på samma sätt. Det är ett hån mot företagens miljöengagemang.

Nu står vi ändå här med en illa genomtänkt skatt som lurar konsumenterna att tro att de gör goda miljöval. Riksdagen borde riva upp beslutet och regeringen borde låta utreda hur den egna expertmyndigheten så gravt kunnat vilseleda både allmänhet och de förtroendevalda. Låt oss ta ett omtag där vi tillsammans hittar lösningar som på riktigt är bra för miljön – låt oss göra om och göra rätt.

Mats Hedenström