• idag
    24 sep
    11°
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      S
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • fredag
    25 sep
    15°
    • Vind
      5 m/s
    • Vindriktning
      SO
    • Nederbörd
      2.7 mm
  • lördag
    26 sep
    15°
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      S
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • söndag
    27 sep
    10°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      SO
    • Nederbörd
      0.0 mm

Inga dubbla måttstockar i skolan

Ledare
PUBLICERAD:
Skolor måste kunna jämföras.
Foto: Erik G Svensson/TT
Snart kommer föräldrar och barn inte längre kunna jämföra skolors elevantal, andel behöriga lärare eller snittbetyg. En dom från kammarrätten i Göteborg slår fast att sådan statistik från bolagsdrivna friskolor räknas som affärshemligheter.

Målet drevs av Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, som överklagade en omtolkning av regelverket för statistik från bolagsdrivna friskolor som Statistiska centralbyrån, SCB, gjorde under 2019. Efter kammarrättens dom 2019 överklagade SKR igen, men Högsta förvaltningsdomstolen har nekat prövningstillstånd och därför får inte statistik från skolbolag lämnas ut. Eftersom villkoren skall vara lika oavsett driftsform beslutade Skolverket att jämförelsedata från och med september inte skall publiceras för några skolor.

Resultatet av domen är naturligtvis problematiskt. För att föräldrar och barn skall kunna göra ett meningsfullt val av skola måste de vara välinformerade. Annars blir det fria skolvalet bara en vild gissning. Även ur ett större perspektiv är transparens och kunskap nödvändigt för att öka kvaliteten i hela skolsystemet. Tanken är att elever skall söka sig till bra skolor, som då får mer skolpeng, och inte dåliga som då måste förbättra verksamheten för att inte slås ut. Men det kräver tillgänglig information.

Därför är det glädjande att det verkar finnas ett brett stöd för att lösa problemet. Regeringen har gett SCB och Skolverket i uppdrag att föreslå författningsändringar som tillåter att nödvändiga uppgifter om skolor är offentliga. Även Friskolornas riksförbund vill att statistik skall vara tillgänglig. Redan innan kammarrättens dom föll skrev förbundets vd Ulla Hamilton att ”Friskolor vill konkurrera med just kvalitet, som skall avspeglas i statistik” (Dagens Samhälle, 18/12 2019).

Trots att friskolorna själva tycker att skolstatistik inte bör betraktas som affärshemligheter var reflexen från delar av socialdemokratin att det ändå måste vara deras fel. Både Aftonbladets (29/6) och Västerbottens-Kurirens (26/6) ledarsidor hemfaller åt gammal vänsterretorik när de skyller domen på ”vinster i välfärden” och att marknadens principer leder till ”vinstjakt” i skolan.

Längst gick justitieminister Morgan Johansson (S) som på Twitter (26/6) skrev: ”Friskolorna vill alltså inte att allmänheten skall få veta hur bra eller dåliga de är, och de vill dölja eventuell betygsinflation”. Något som alltså inte är sant. Friskolor har överhuvudtaget inte varit inblandade i rättsprocessen utan beslutet att inte ge ut informationen fattades som bekant av SCB, som är en statlig myndighet.

Regeringen verkar fortfarande ta varje tillfälle i akt att skylla på privata utförare, till exempel genom förslaget på etableringsstopp för konfessionella skolor. Men friskolor kommer inte försvinna. Istället för att rikta in sig på driftsform borde regeringen sträva efter ett kunskapsbaserat och transparent skolsystem. Motviljan mot friskolor gagnar ingen, särskilt inte de elever och föräldrar som står inför att välja skola.

Detta är en ledarartikel som uttrycker tidningens politiska linje. Nya Wermlands-Tidningens politiska etikett är konservativ.