• idag
    18 sep
    15°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      V
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • lördag
    19 sep
    16°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      NO
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • söndag
    20 sep
    17°
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      SV
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • måndag
    21 sep
    18°
    • Vind
      5 m/s
    • Vindriktning
      S
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • tisdag
    22 sep
    17°
    • Vind
      5 m/s
    • Vindriktning
      SV
    • Nederbörd
      0.0 mm

Polisen måste byggas från grunden

Ledare
PUBLICERAD:
Större synlighet efter rimfrosten behövs.
Foto: Michael Conroy/AP
Trots att Operation Rimfrost allt mer verkar bedömas som ett misslyckande, ökar polisens förtroende i utsatta områden. Majoriteten av invånarna tycker att polisens arbete går åt rätt håll, vilket troligen beror på en större synlig närvaro.

Undersökningen är utförd av Novus på uppdrag av stiftelsen The Global Village (TT, 22/6) vars vd, Ahmed Abdirahman, anser att det trots spänningar finns goda möjligheter att bygga tillit mellan de boende och polisen. Att förtjäna tilliten har varit vägledande i polisarbetet enligt kriminalkommissarie Gunnar Appelgren. Polisiär närvaro skapades framför allt genom att prioritera så kallade signalbrott, alltså brott som påverkar de boendes upplevda trygghet såsom graffiti.

Större synlighet är också en av Rimfrosts konsekvenser som uppskattas mest. Förstärkningar kallades in från andra regioner för att kunna använda personalintensiva metoder som punktmarkering i högre utsträckning. Men bara närvaron i sig gjorde skillnad. Boende i Uppsalaförorten Gottsunda ansåg (SVT Agenda, 31/5) att fler poliser visar att de tar hand om området och att det skall bli tryggare. De trodde också att när antalet poliser minskar efter Rimfrosts avslutning skulle de kriminella vara fria att röra sig ute igen.

Samtidigt blottas problemen med Rimfrost för medborgarnas tillit. I Agendainslaget intervjuas även yngre boende som tvärtom uppfattar polisarbetet som repressivt. De är särskilt upprörda över oprovocerade visiteringar, vilket tolkas som att polisen betraktar alla boende som potentiellt kriminella. Med så många poliser från andra regioner kan det mycket väl ha hänt att helt oskyldiga människor har stoppats.

Vad som behövs är helt enkelt större närvaro av poliser med god lokalkännedom, det vill säga fler kvarterspoliser. Tyvärr är omsättningen på ingripandepoliser, alltså vanliga patrullerande konstaplar, mycket hög. I nättidskriften Kvartal (13/4) beskriver ingripandepolisen Peppe Larsson en utveckling där de flesta på ”fältet” saknar mer än ett par års erfarenhet. Vilket är precis vad som skulle behövas för att bilda en stark lokal närvaro.

Problemet är framför allt att arbetsvillkoren är för ansträngande utan tillräcklig ersättning. Att hindra fler avhopp och locka tillbaka poliser som redan har slutat bör vara högsta prioritet. Vare sig det kräver högre lön, bättre ob-tillägg, mindre administration eller kortad arbetstid. En sak står klart efter Rimfrost: det behövs fler erfarna poliser.

Man skall dock inte falla i fällan att antingen ha stark lokal närvaro eller nationell samordning. Den brottslighet som centraliseringen av Polisen skulle bekämpa, till exempel utländska stöldligor, kvarstår. Och att Rimfrost alls kunde genomföras i sådan omfattning demonstrerar vad en samordnad organisation kan åstadkomma, jämfört med tidigare nationella händelser som Operation Alfred år 2012.

En effektiv nationell polis bör inte ske på bekostnad av den lokala förmågan. Det är på fältet som det dagliga polisarbetet och kontakten med medborgarna sker.

Detta är en ledarartikel som uttrycker tidningens politiska linje. Nya Wermlands-Tidningens politiska etikett är konservativ.