Han är bondpojken som bytte bordtennisen mot politiken. I dag tillhör den Arvikabördige riksdagsmannen Pål Jonson Moderaternas toppskikt och sitter med i partiets coronaråd.
– Vi måste bli motståndskraftigare, säger han.
Det har precis hållits en minnesceremoni i riksdagskammaren för coronaoffren när den värmländske riksdagsledamoten Pål Jonson (M) ringer upp NWT.
– Det var väldigt gripande och berörde starkt. Det är så många mänskliga tragedier, så många som inte får uppleva grönskan, så många som förlorat sina nära anhöriga eller sitt arbete. Det är bra att stanna upp och reflektera, säger han.
Tummen mitt i handen
48-åringen är född och uppvuxen på Grinsbols gård utanför Arvika, och där bor han fortfarande. Under tidigt 90-tal drev familjen länets största grisgård men i dag står stallen tomma och marken är utarrenderad.
– Huset är från 1782 och kräver mycket underhåll. Jag har tummen mitt i handen trots att jag är bondson. Folk i bygden tänker väl att "han är nog bra på nåt annat", säger Pål Jonson.
Hans 77-åriga pappa äger fortfarande gården, men bor på sin segelbåt sen några år tillbaka.
– Som många andra lantbrukare arbetade han alldeles för mycket och fick rådet av en läkare att skaffa sig en fritidssysselsättning. Så han köpte en segelbåt och han och mamma började långsegla. Ett år i skolan fick jag ha fjärrundervisning när vi seglade i Västindien, säger Pål Jonson.
Pappan, som är ute på en ny långtur, fick problem med att hitta en hamn som ville ta emot honom och segelbåten när coronapandemin bröt ut.
– Nu har han seglat ensam fem veckor över Atlanten från USA och kommit fram till Madeira. Där ville de att han skulle sitta i karantän i två veckor, men det hade han ju på sätt och vis redan gjort, säger Pål Jonson.
Bortans IK
Att han själv inte skulle bli lantbrukare stod klart tidigt. Efter att ha gått bordtennisgymnasiet i Lycksele drog han till USA som spelande tränare och blev kvar och läste internationell politik på ett amerikanskt universitet. Han tog en magister i Belgien och doktorerade i London. 30 år efter gymnasiestudierna håller Pål Jonson igång bordtennisen genom seriespel i division 3 med Bortans IK i Gunnarskog.
– Med begränsad framgång, poängterar han.
Sin politiska bana inledde Pål Jonson 2002 när han som 30-åring kom in i kommunfullmäktige i Arvika. En plats han fortfarande har kvar.
2016 kom han in i riksdagen och har sen dess fått det ena tunga uppdraget efter det andra. I dag är Pål Jonson bland annat ordförande i försvarsutskottet och sitter med i Moderaternas coronaråd som tar fram förslag på hur Sverige kan lyftas ur krisen.
– Arbetsbördan har ökat under våren och partipolitiken har tonats ner. Arbetsformerna har förändrats radikalt, med mer digitala möten och en 55-kammarriksdag. Jag har i linje med folkhälsomyndighetens rekommendationer undvikit verksamhetsbesök i länet för att inte riskera att dra smitta till Värmland, säger han.
Sekretess
Under vårens förhandlingar inför höstens försvarsbeslut har han behövt vara närvarande i Stockholm.
– Vi hanterar så mycket sekretessbelagd information. Det går inte att ta digitalt, förklarar Pål Jonson.
Med sig i försvarsarbetet har han lärdomar från coronakrisen om att det internationella och nordiska samarbetet behöver stärkas.
– Pandemin visar att även det osannolika kan hända. Vi måste bli motståndskraftigare och kunna ställa om, ha en beredskapslagring, trygga försörjningskedjor, en högre självförsörjningsförmåga och en bättre krisledningsorganisation. Vi kan bli bättre än vi är i dag.
Har privatiseringen varit ett problem?
– Jag upplever inte det. Mycket av den samhällsviktiga verksamheten inom bland annat läkemedel, transporter och telekom utförs av företag. Men jag tror inte på ett stort återförstatligande. Det gäller snarare att hitta nya samarbetsformer mellan det privata och offentliga som också fungerar i kris och krig.
Har Sverige haft rätt strategi?
– Jag får ödmjukt säga att jag vet inte. Det får utvärderas varför vi har så höga dödstal, varför vi inte lyckats skydda de äldre och varför vi kom igång med testningen så sent. Det i sig självt är stora misslyckanden. Det här är i det närmaste en naturkatastrof som slagit oerhört hårt. Det kommer finnas ett Sverige före och ett Sverige efter coronan.
Kunde något ha gjorts annorlunda?
– Ja, det borde satts in mer kraftfulla åtgärder tidigare för att stimulera ekonomin och stötta de företag som befinner sig i en oerhört trasslig situation, som att titta på arbetsgivaravgifter och permitteringar. Det har blivit en ekonomisk tvärnit. Sedan ligger regeringen långt efter i arbetet med att upprätta det civila försvaret. Ju starkare civilt försvar vi har desto bättre rustade står vi också att hantera olika former av kriser.
"Utmaningarna finns kvar"
Under hösten tror Pål Jonson att andra frågor hamnar högre upp på agendan igen.
– Utmaningarna vi såg innan pandemin finns i högsta grad kvar, som hög arbetslöshet, en tudelad arbetsmarknad, brottslighet, utanförskap och integrationsproblem. De frågorna tillsammans med ekonomin tror jag blir än viktigare.
Kommer M förbli näst största parti i valet 2022?
– Vi har befäst vår roll som det ledande oppositionspartiet. Jag hoppas att vi kan bilda regering efter valet.
Ihop med vilka?
– Det är lite för tidigt att säga. Att sitta med SD i en regering är inte aktuellt. Man måste dela en gemensam syn. Men jag har inga problem att samarbeta i enskilda frågor med varken V eller SD.
I sommar blir Pål Jonson pappa för tredje gången. Utöver det ser han fram emot några lata dagar med gårdsliv, läsning, bordtennis och turer på sjön.
– Men det blir ingen vanlig sommarledighet för riksdagen. Det är en tragedi vi går igenom, så det är hög beredskap, säger han.