Herrgårdscampingen blev succé - Men det var riktigt stökigt på vägen

I år är det tio år sedan Christer Fransson köpte marken runt Presteruds herrgård för att etablera en campingplats. NKP har gjort en djupdykning i arkivet och ser tillbaka på alla turer som ledde fram till dagens campingplats.

Backar vi sisådär 15 år i tiden fördes en debatt kring det faktum att Kristinehamn inte hade en campingplats värd namnet. Visserligen fanns både Kvarndammen och Skymningen, men ingen av dem levde upp till 2000-talets standard. Det var inga campingplatser man åkte till utan sådana man stannade till vid i brist på bättre.

Nog var väl Kristinehamn, som ändå är ett Mekka för hus på hjul, värd bättre än så, resonerades det. 2006 inleddes arbetet med att skapa en ny camping i Kristinehamn. Målet var att nå upp till 50 000 gästnätter.

Kommunens dåvarande planeringschef Lars Nilsson fick i uppdrag att sondera terrängen. Vad skulle kunna göras?

– Jag visste ingenting om camping så jag tog kontakt med Gustavsviks camping i Örebro för att få hjälp med underlag, berättar han.

Blickarna vändes mot området mellan Skymningen och Presteruds herrgård. KFUM hade sin sommarverksamhet vid Skymningens campingplats, IFK Kristinehamn hade en klubbstuga strax intill, där fanns ett koloniområde och Presteruds båtklubb höll till närmast sundet. Dessutom fanns Sjöängens förskola i anslutning till herrgårdsbyggnaden.

Men det skulle väl kunna gå att lösa? Kommunen hade visionen klar för sig och köpte under 2008 mark och lokaler i området. Men det saknades en samarbetspartner och tankarna lades på is.

– Ett problem var att en sådan här anläggning kan man inte börja med i ett hörn bara, man måste bygga upp hela anläggningen på en gång, säger Lars Nilsson.

De stora drakarna i Sverige, First Camp och Nordic Camp, var i Kristinehamn och tittade. De ansåg att det var ett fint område, men de såg inte hur de kunde räkna hem investeringen berättar Lars Nilsson:

–Det vanliga vid den tiden var att en kommun hade byggt upp en anläggning som campingbolagen sedan köpte för väsentligt mindre än vad det i själva verket kostar. Här skulle de få bygga allt själv.

Lars Nilsson minns att han var nära att gå tillbaka till kommunfullmäktige och säga det går inte. Han var också på väg att gå i pension, men hans efterträdare Torbjörn Gustafsson ville inte ge upp.

Flera tankar på vägen

I mellandagarna 2008 lade Huvudkontorets vd Tony Michaelsen fram ett förslag om att bygga inte bara en camping utan också göra om herrgården till hotell. Investeringskostnaden bedömdes hamna någonstans mellan 40 och 60 miljoner kronor och hans idé byggde på ett fondbolag med många mindre investerare. Det hela stannade dock vid en idé.

Ett knappt år senare var detaljplanen, i vilken även Christer Fransson och Klaras Arkitektbyrå deltog som konsulter, klar för samråd. De närboende skulle få tycka till. Synpunkter kom in, men planprocessen rullade på och detaljplanen antogs av kommunfullmäktige i april året därpå.

Presteruds båtklubb var inte nöjda och överklagade detaljplanen. Sjöängens föräldrakooperativ överklagade inte, men oroade sig över vart de skulle ta vägen och sökte stöd från kommunen.

Genom ideliga övertalningsförsök lyckades kommunen till slut få Sommarvik AB, en av delägarna i First Camp, att tacka ja och ta sig an uppgiften. I slutet av maj godkände fullmäktige affären.

Men det var ett kontroversiellt beslut. Flera ledamöter uttryckte stor oro kring affären. Bo Bengtsson (C) yrkade till och med på återremiss. Debatten drog ut på tiden, men när klubban väl föll var det till fördel för att köpet skulle gå igenom. Bo Bengtsson och de båda politiska vildarna Ulf Athlei och Lars Aleniusson röstade emot.

Det fanns andra som var intresserade. Nordic camp, som i ett tidigare skede alltså hade tackat nej, hade en vd som var mycket kritisk till hur kommunen hade hanterat ärendet.

Ett par lokala företagare hade också anmält intresse för att köpa campingområdet. De hade ett försiktigare koncept, 50 000 gästnätter bedömde de som orimligt. Möjligen kunde man komma upp i hälften efter fem år resonerade de.

Vad som också väckte debatt var priset. Kommunen sålde för 4,9 miljoner kronor, vilket bedömdes som lågt. Skulle marken användas för att bygga bostäder hade den varit värd minst dubbelt så mycket.

Vad många missade i den argumentationen var att detaljplanen angav campingverksamhet, men inte bostäder. Därför blev marknadsvärdet lägre, något jurister på Sveriges kommuner och landsting också gav kommunen rätt för.

När NKP träffade Christer Fransson några dagar efter kommunfullmäktiges beslut var han nöjd och fylld av iver att få börja jobba. 50 000 gästnätter lovade han att klara av:

– Lyckas vi inte med det på fem år lovar jag att vi träffas här igen så ska jag förklara vad som gått snett.

Andra var mindre nöjda. 33 personer valde att överklaga affären, däribland de tre fullmäktigeledamöter som röstade nej. De flesta som överklagade ansåg att Presteruds båtklubb borde ha fått köpa loss sin mark och ha kvar verksamheten. Båtklubben drog senare tillbaka sitt överklagande efter att ha nått en uppgörelse med kommunen.

I mars 2011 gav förvaltningsrätten kommunen rätt. Affären hade följt gällande lagstiftning och det fanns inget hinder att slutföra den. Den uppfattningen delades dock inte av de politiska vildarna som tillsammans med en tredje person överklagade även förvaltningsrättens beslut.

Det fanns också en opinion för campingen. Ett antal företagare skrev ett längre debattinlägg i vilket de lyfte fram dess betydelse för Kristinehamn. Många uppskattade campingen, inte minst de gäster NKP träffade under sommaren.

Hamnade i tv

Sedan kom Uppdrag granskning på besök i Kristinehamn, vilket fick pendeln att svänga över åt det negativa hållet. Insändarsida på insändarsida fylldes av negativa och arga kommentarer. Dagens debatt om Björktrasten framstår som en västanfläkt i jämförelse.

Men juridikens hjul malde sakta på. I maj meddelade kammarrätten att överklagandena avslogs. Några fel hade inte begåtts. Kammarrättens dom överklagades dock per omgående.

Vid sidan av de juridiska krumbukterna bedrevs det faktiskt campingverksamhet också. När Christer Fransson summerade sin andra sommar i Kristinehamn var han halvvägs till målet på 50 000 gästnätter. Detta på en camping som fortfarande var långt från färdigbyggd.

I januari 2013 kom till sist Högsta förvaltningsdomstolens dom. Utslaget blev precis det samma som i förvaltningsrätten och kammarrätten, det hade inte begåtts några juridiska fel i samband med affären.

Hur gick det då med 50 000 gästnätter? Jo då, det målet nåddes redan under campingens fjärde verksamhetsår.

Herrgården och dess historia

Det var Sofia Karlsdotter Stenbock, dotter till fru Sissela (Tre Rosor) på Haga Slott, och gift med Per Nilsson ”Natt och Dag” som ägde Presteruds gård när drottning Christina 1642 gjorde Bro till stad och gav dess namn Christinehamn.

Presterud omnämns för första gången i 1540 års jordebok och var då en relativt obetydlig gård men kom med tiden att utvidgas och en stor del av det område som senare togs i anspråk för regementet A9 tillhörde gården.

Vid 1756 blev gården herrgård och ägdes av fru Clara Lysell. När dottern Clara och hennes man Nils Jakob Gerdslovius tog över var man en av de större gårdarna i socknen med sex pigor, en dräng, en drängpojke samt torpare och ladugårdsfolk.

1787 övertog handelsman Lars Rudman gården, byggde om och skapade nuvarande herrgårdsbyggnad. 1806 köptes gården av brukspatron Wahlund som senare överlät den till sin måg brukspatron Carl David Löthner och dennes hustru Ulrika Wahlund.

1872 köptes Presterud av jägmästare Carl Eberhard Wolff med frun Carolina Charlotta Wilhelmina Buchholtz. 1876 etablerade Wolff en skogsskola som fick stor betydelse för både Värmlands och Örebro län. Vid skolan fanns två plantskolor, en för prydnadsträd och en för barrträdsplantor. Vidare fanns här en tjärdal, klängstuga för avvinnande av frö ur kottar med mera och totalt utexaminerades 189 skogsvaktare.

1903 köptes Presterud av brukspatron A J Juhlin och som fem år senare såldes egendomen vidare till grosshandlare Arvid Jansson och bankdirektör Oskar Rudbeck som i sin tur överlät köpet till Kristinehamn stad för samma summa.

Staden var ägare av Presterud fram till att Bergslagens artilleriregemente etablerades i området på 1943 och som fram till nedläggningen av regementet använde herrgården som officersmäss.

2010 köptes Herrgården, och intilliggande markområde, av Sommarvik AB för lokalisering och etablering av Kristinehamn Herrgårdscamping & Stugor.

Sommarvik AB helrenoverade då herrgården ut- och invändigt och kompletterade med bland annat två sviter med dusch och bad inklusive en större bröllopssvit.

Christer Fransson började i campingbranschen 1979. Det var då han och hustrun Agneta grundade företaget Sommarvik AB, som i dag äger tre campingplatser i Värmland.

Men det var inte alls självklart att de skulle satsa i Kristinehamn.

– Det var med stor tveksamhet vi tog oss an utmaningen att utveckla området till en besöksmagnet, säger Christer Fransson.

En oberoende konsult hade initialt hjälpt kommunen att ta fram en vision för en campingplats. Den gick ut på att femdubbla antalet gästnätter i kommunen. Investeringsbehovet för en ny camping uppskattades till cirka 70 miljoner kronor.

"För stora risker"

De stora aktörerna inom campingnäringen hade tagit del av konceptet och kommit fram till att det var ett projekt förenat med stora ekonomiska risker.

– Detta ansåg även vi initialt men möjligheten att ändå försöka utveckla den "slumrande pärlan" vid Vänerns strand gjorde att vi med viss vånda gick in i projektet, säger Christer Fransson.

– En poäng i sammanhanget var att kommunen och Sommarvik AB tillsammans med Coffee Queen gemensamt stod på prispallen när Marknadsföreningen i Värmland delade ut Guldvargen 2005. Kristinehamns kommun var på tårna och det betydde mycket för vårt beslut, fortsätter han.

Han berättar att han aldrig kommer att glömma när kommunfullmäktige besökte "campingplatsen" 2010:

– Jag visade dem runt på området. Där såg vi ut över en sumpmark med nedgångna byggnader och så mycket vass att man knapp kunde skönja Vänerns vatten.

Sannolikt var det en och annan som undrade vad det var för stôlleprov som man gett sig in på.

Åtskilliga miljoner kronor och ännu fler svettdroppar senare har en förstklassig campingplats växt fram.

– Först tog vi tag i all nödvändig infrastruktur och grundarbete som att modellera alla ytor genom att flytta massor, grus, jord, vägar, dräneringar, el, vatten och avlopp inom hela området på cirka 20 hektar, berättar Christer Fransson.

300 campingtomter har byggts och drygt 60 stugor finns på området. Några av dem flyttades från Kvarndammen, men de flesta är nybyggda.

– Vi har utrymme för cirka 40 stugor och ungefär 100 tomter till, men sedan är det fullt inom befintligt område, säger Christer Fransson.

Therese Elfstrand som är platschef sedan tre år säger att det är viktigt att ha kvar kvar stora och generösa gröna ytor för helhetens skull. . Det ska vara luftigt och välkomnande.

Området mot vattnet har muddrats, strandlinjen och gästhamnen har renoverats så de ger ett helt annat intryck i dag än då fullmäktige besökte platsen för tio år sedan. Idag finns där en egen playa med solstolar där gästerna kan slå sig ner och se ut över sundet.

Investeringarna har tagits pö och pö. Anläggningen utvecklas i den takt ekonomin tillåter. Herrgården som gett campingen dess namn har exempelvis renoverats i ett par omgångar, varav den senaste i år.

– Vi vill inte ha för bråttom när vi bygger eftersom vi bygger miljö också, säger Christer Fransson och knyter an till Therese Elfstrands uttalande ovan.

Gästnätterna har mångdubblats

Herrgårdscampingen är i nuläget dimensionerad för 100 000 gästnätter. Det ska jämföras med att Kristinehamns kommun hade 15 000 gästnätter totalt 2010. Kvarndammens camping stod för en tredjedel av dessa och gjorde stora förluster varje år.

– Ifjol hade Herrgårdscampingen cirka 70 000 gästnätter och kommunen ytterligare 30 000 till, säger Christer Fransson.

Att kommunen har kunnat öka antalet gästnätter från 15 000 till 100 000 på tio år beskriver han som något fullständigt unikt. Han konstaterar att det hade varit omöjligt att göra utan kompetent personal, stora investeringar, stort lokalt stöd och lokala partners som ville samma sak:

– Alla vill nå resultat.

Men tro inte att Christer Fransson är nöjd. Målsättningen är att på egen hand komma upp i 100 000 gästnätter. Något han är fullkomligt övertygad om att man kommer att klara:

– Med en utveckling mot många fler event tillsammans med kommunen, turistbyrån och lokala partners kommer vi att nå målet 100 000 gästnätter.

En starkt bidragande orsak till hans övertygelse är att bolaget på sina tre campingplatser i Värmland har drygt 260 000 gästnätter per år.

Resan fortsätter

Christer Fransson betonar att resan mot 100 000 gästnätter finner vägen genom samarbete. Han lyfter fram ett gott samarbete med exempelvis hotellen, handeln, Kristinehamns arena och en rad andra lokala aktörer. Samtidigt tror han att det finns ännu mer att göra på den sidan, något Lars Nilsson instämmer i:

– Jag tror inte att alla handlare i stan förstår potentialen med att det övernattar 1 000 campare på Herrgårdscampingen varje dag under högsäsongen.

Jo då, det är kommunens tidigare planeringschef som på ålderns höst jobbar på campingen.

– Jag fick ju inte vara med och slutföra affären, men jag är så jäkla nöjd att den blev av, säger han.

Therese Elfstrands känsla är att samarbetet med övriga näringslivet förbättras stadigt:

– Båda parter tjänar på att vi vet vad vi kan rekommendera våra gäster. Vi måste ha något att sälja in.

Har campinggästerna sysselsättning när de är här stannar de längre och spenderar mer pengar i Kristinehamn. Det blir en positiv spiral även om den kanske går lite långsamt. Christer Fransson hoppas på fler föreningsevent som ska dra besökare till Kristinehamn.

Populärt att gifta sig

Något som däremot har haft en fantastisk utveckling är konceptet med bröllop i herrgården. Coronapandemin har visserligen gjort ett hack i skivan, men inför nästa år är det fullbokat från maj till september.

Restaurangen som tidigare har drivits på entreprenad är numera inlemmad i campingbolaget. Therese Elfstrand är sedan tidigare bekant med Beatrice Löfström sedan den senare arbetade på Krongården tvärs över vägen. När restaurangen behövde folk togs en kontakt.

– Jag gick ändå hemma, var mammaledig och funderade över framtiden. Men nu har jag och Therese planerat tio år framåt, säger Beatrice Löfström med ett skratt.

Hon såg klara fördelar med att gå in som anställd i stället för att driva restaurangen på egen hand. Efter diskussioner med Christer Fransson och Therese Elfstrand vara alla överens om att det fanns stora fördelar att göra så.

Idag har Herrgårdscampingen fyra stjärnor. Vad som saknas för att få dem femte är en poolanläggning.

– Det finns med i planerna inom överskådlig tid, säger Christer Fransson.