Värmland är tredje bästa länet i Sverige på att starta nya kooperativa företag. Det visar en ny rapport från Svensk Kooperation. De senaste elva åren har landet årligen berikats med 400 nya kooperativa företag. I Värmland har det under perioden startat totalt 342 ekonomiska föreningar, vilket innebär lika många kooperativa företag.
– Det här visar att det finns ett stort intresse för att starta företag tillsammans, inte minst bland de unga, säger Leif Thyrén, verksamhetschef för Coompanion Värmland. Det är bara på Gotland och i Kronobergs län som det under elvaårsperioden startats fler kooperativa företag per 10 000 invånare än i Värmland. När det gäller totala antalet nystartade kooperativa företag hamnar Värmland på fjärde plats efter Västra Götaland, Stockholm och Skåne.
– Det är väl inte så dåligt att hamna på tredje respektive fjärde plats i landet. Faktum är att vi just nu har en ström av intresserade som vill veta mer om möjligheterna att starta ett kooperativ.
Hittills i år handlar det i Värmland om 22 nya verksamheter, tio nya ekonomiska föreningar, lika många enskilda firmor och två aktiebolag. Totalt har kooperativen i länet cirka 7 000 anställda.
Livskraftiga företag
Men Coronaviruset har väl satt sina spår bland de etablerade kooperativa företagen?
– Vi har inte samma drastiska utveckling som i de privata företagen, men på sina håll har det slagit ganska hårt. Det är inget vi sticker under stol med. Samtidigt kan vi se att de kooperativa företagen på totalen är mer livskraftiga än andra företag. Överlevnadsgraden uppgår till närmare 90 procent, säger Leif Thyrén.
De första tre åren är en kritisk period för nystartade företag. Att 90 procent av kooperativen överlever den kritiska perioden visar att just kooperativen har en högre överlevnadsgrad än andra företagsformer, aktiebolag, handelsbolag och enskilda firmor.
– I rapporten kan vi också se att kooperativa företag är en av två företagsformer som ökat under de senaste tio åren.
Viktig information
Alla dessa fördelar skulle ju innebära att alltfler väljer att starta kooperativ, men blir det så framöver?
– Det hoppas vi på, men det handlar om att föra ut informationen på rätt sätt och att få med oss politikerna , fackföreningarna, bankerna och institutionerna på banan. Vi tror också att det i tider av korttidspermitteringar och uppsägningar, gör att många personer får tid att tänka över sin situation. Kanske är ett kooperativ företag tillsammans med kompisar och vänner ett bra alternativ, säger Leif Thyrén.
Slagit i taket
Faktum är att behovet av rådgivning slagit i taket för Coompanion Värmland.
– Så är det. Det är på sitt sätt glädjande , men jobbigt eftersom vi bara är ett fåtal personer som arbetar i verksamheten.
Anna Karin Hatt är ordförande för Svensk Kooperation. Hon menar att behövs mer kunskap om den kooperativa företagsformen, bättre finansieringsmöjligheter för nya kooerativa företag samt långsiktiga, stabila förutsättningar för rådgivning till de nya kooperativen.
Nytt inslag
Ett nytt inslag i Värmland är att byalagen ynglar av sig nya kooperativa verksamheter.
– Efter en tid av stiltje har det hänt rätt stora saker med bildandet av, " Värmland visar världen vägen", " Snöfolket", " Gräsmarks framtid" och " Omställning Fryksdalen" är några exempel på detta, säger Leif Thyrén.
Han tycker det är bra att även de sociala innovationerna ökar i Värmland.. Brandkåren är ett klassiskt exempel på social innovation.
Ökade resurser
Hur är det då ställt med finansieringen av Coompanion Värmland?
– Klart att vi skulle önska oss ökade resurser. Det kanske blir så när viruset blåst över. Vi tror också på ett ökat samarbete med Arbetsförmedlingen.
Bland de största kooperativa företagen i Värmland återfinns Coop Värmland, OK, Värmland, HSB och delar av bondenäringen.