• idag
    24 sep
    11°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      S
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • fredag
    25 sep
    15°
    • Vind
      5 m/s
    • Vindriktning
      SO
    • Nederbörd
      2.7 mm
  • lördag
    26 sep
    15°
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      S
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • söndag
    27 sep
    10°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      SO
    • Nederbörd
      0.0 mm

Öka livsmedelsexporten och stärk försörjningsförmågan

Debatt | Coronaviruset
PUBLICERAD:
Om vi ökar den svenska livsmedelsexporten och får fler stora företag slår vi två flugor i en smäll. Vi höjer vår nationella produktionskapacitet samtidigt som vi tjänar mer pengar som kan användas till att stärka landets krisberedskap, skriver Björn Hellman.
Foto: Livsmedelsföretagen
Coronakrisen har gjort det tydligt att vi behöver fler stora livsmedelsföretag med kapacitet att i en kris snabbt ställa om och/eller växla upp produktionen, nå ut över hela landet och upprätthålla lager och varuflöden, skriver Björn Hellman.

Coronapandemin har väckt många stora och svåra frågor. En av dem handlar om huruvida Sverige i en utdragen kris kan förse befolkningen med livsmedel. Hitintills är svaret på den frågan ja. Precis som andra branscher har livsmedelsindustrin drabbats av förhöjd sjukfrånvaro och leveransproblem. Mindre företag – till exempel bagerier, konditorier och producenter som levererar till besöksnäringen – har i många fall tappat nästan hela sin försäljning. Men trots stora utmaningar har svenska livsmedelsföretag fortsatt fylla butikshyllorna med mat och dryck.

Men vad händer om nästa kris blir ännu värre? I debatten kring Sveriges försörjningsförmåga hörs ofta att det enda vi är helt självförsörjande på är spannmål, morötter och socker. Det är dock inte hela bilden. Enligt LRF producerar vi 95 procent av behovet av ägg, 75 procent av behovet av mjölk och 70 procent av behovet av fågel, gris, lök och potatis. Den trånga sektorn är det som behövs för att odla och producera maten, det vill säga energi, foder, bränsle, växtskyddsmedel, utsäde och reservdelar. Här finns det goda skäl att se över den svenska beredskapen.

Livsmedelsföretagen företräder 800 svenska livsmedelsproducenter med cirka 50 000 anställda. Vi vill att Sveriges livsmedelsproduktion ska öka så mycket det bara går. Men inte för att vi ska bli självförsörjande på livsmedel. Vi vill att produktionen ökar som ett resultat av att Sverige får fler konkurrenskraftiga, flexibla och innovativa livsmedelsföretag som producerar mat och dryck som hela världen vill ha.

Sverige har i dag alldeles för få av den här sortens företag. Dels är det en missad möjlighet. Sverige har alla förutsättningar att bli en global stormakt inom hållbar livsmedelsproduktion och tävla med exportjättar som Irland, Danmark och Holland. Dels gör det oss sårbara. Coronakrisen har gjort det tydligt att vi behöver fler stora livsmedelsföretag med kapacitet att i en kris snabbt ställa om och/eller växla upp produktionen, nå ut över hela landet och upprätthålla lager och varuflöden.

Om vi ökar den svenska livsmedelsexporten och får fler stora företag slår vi två flugor i en smäll. Vi höjer vår nationella produktionskapacitet samtidigt som vi tjänar mer pengar som kan användas till att stärka landets krisberedskap. Vad krävs för att detta ska hända? I korthet måste den låga lönsamheten inom industrin öka så att företagen får utrymme att satsa på export, forskning, innovation, kompetensutveckling, digitalisering och automation. Det vill säga allt sådant som skapar tillväxt.

Tre av de viktigaste förklaringarna till företagens dåliga lönsamhet är dagligvaruhandelns osunda marknadsdominans, ett stort beroende av den svenska hemmamarknaden och bland de högsta arbetskraftskostnaderna i Europa. Kan vi få bort dessa hinder kommer Sverige få en robust, konkurrenskraftig, exporterande livsmedelsindustri som på riktigt bidrar till en förstärkt försörjningsförmåga.

Björn Hellman

Vd, Livsmedelsföretagen

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.