Replik: Den kooperativa myllan

Debatt
PUBLICERAD:
Utredningar och beskrivningar av kooperationen både som idé och i faktisk handling har visat att kunskapen om kooperationens tanke och villkor är dålig, skriver Bengt Dahlgren.
Foto: Peder Kaldal
Kooperativa idéer har både internt och i ett samhälleligt sammanhang med demokrati att göra. I sin förlängning handlar kooperativa idéer och tankar om det aktiva medborgarskapet, skriver Bengt Dahlgren.

Svar till Per-Inge Lidén (NWT 9/6).

Per-Inge Lidén, språkrör för Miljöpartiet i Karlstad, gillar i ett inlägg i NWT för någon vecka sedan den kooperativa företagsformen. Han exemplifierar vidden av den kooperativa tanken med den stora mängden kooperativa företag som faktiskt finns, idén om så kallade arbetsintegrerande sociala företag samt de möjligheter som företagsformen kan erbjuda i samband med generationsskiften som många små företag står inför.

Per-Inge Lidén framhåller den kooperativa idéns globala sammanhang och historiska rötter. Kooperativa idéer och initiativ har ofta samspelat med samhällsförändringar av olika slag. Kooperativa idéer och initiativ har handlat om att göra sig delaktig. Kooperativa idéer har både internt och i ett samhälleligt sammanhang med demokrati att göra. I sin förlängning handlar kooperativa idéer och tankar om det aktiva medborgarskapet.

Det finns således många skäl att från samhällets sida i form av bland annat statliga myndigheter, regioner och kommuner med flera aktörer att stödja och uppmuntra kooperativa idéer av det slag som Per-Inge Lidén exemplifierar.

De kooperativa initiativen har enligt de kooperativa principerna ofta ett syfte att i faktisk handling samarbeta med andra och lära av det som man gör. Samarbete med andra ses som något gott. Värmland bör därför jobba mer med sin kooperativa mylla. Detta skulle öka chanserna för att de kooperativa idéerna gror samtidigt som den etablerade kooperationen och samhälleliga aktörer kan vattna, gödsla och vårda.

Värmland har en tradition av att arbeta med nykooperation genom Coompanion Värmland (tidigare Värmlandskooperativen). Coompanion Värmland hävdar sig i jämförelse med sina drygt tjugo gelikar i landet väl vad gäller metodutveckling, och faktiska resultat. Samarbete finns med den etablerade kooperationen inom ramen för KoopSam. Den värmländska modellen har rönt uppmärksamhet från andra håll. Samarbetet bygger på en grundmurad tro på och tanke om att fler kooperativ inom olika områden skulle leda till ett bättre Värmland.

Utredningar och beskrivningar av kooperationen både som idé och i faktisk handling har visat att kunskapen om kooperationens tanke och villkor är dålig. Kanske kan Per-Inge Lidéns inlägg ses som ett blygsamt men ändå viktigt genombrott för ett ökat intresse för den kooperativa idén i teori och praktik. Kooperationen knyter på ett större plan an till begrepp och företeelser som social ekonomi, socialt kapital, idéburen verksamhet, samhällsentreprenörskap det vill säga exempel på samhälleligt engagemang i kombination med företagsamt handlande.

Det är när kooperationen sätts in i sådana perspektiv och sammanhang som potentialen för den kooperativa organisationsformen blir extra tydlig. Coompanion Värmland skulle med tydligare villkor och mer långsiktig finansiering kunna spela större roll som kooperativ trädgårdsmästare och medverka till mer lokal och samhällelig nyodling i Värmland och därmed till ett bättre Värmland

Bengt Dahlgren

Styrelseledamot i Coompanion Värmland

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.