• idag
    6 aug
    16°
    • Vind
      5 m/s
    • Vindriktning
      SV
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • fredag
    7 aug
    24°
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      S
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • lördag
    8 aug
    26°
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      S
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • söndag
    9 aug
    25°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      S
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • måndag
    10 aug
    23°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      NO
    • Nederbörd
      0.0 mm

Bättre ordning med ordnar

Signerat
PUBLICERAD:
Numera är det endast utländska medborgare – främst stats- och regeringschefer – och medlemmar ur kungafamiljen som förlänas ordnar, skriver Fredrik Hultman.
Foto: Claudio Bresciani/TT
Utmärkelser såsom ordnar är ett sätt för staten att ge ett erkännande åt dem som gjort framstående bedrifter, skriver Fredrik Hultman.

Den 11 juni utannonseras årets sommarvärdar i Sveriges Radio P1. En strid ström av artister, politiker, forskare och kändisar ska fylla etern som tidigare somrar. Att vara sommarvärd i P1 är prestigefyllt, i det närmaste en modern motsvarighet till att adlas.

Det sätter också fingret på ett svenskt problem. Förr fanns det en möjlighet att belöna framstående medborgare, det så kallade ordensväsendet. I samband med grundlagsreformen på 1970-talet togs den bort. Numera är det endast utländska medborgare – främst stats- och regeringschefer – och medlemmar ur kungafamiljen som förlänas ordnar.

Utmärkelser såsom ordnar är ett sätt för staten att ge ett erkännande åt dem som gjort framstående bedrifter. Ordnar kan däremot vara ett sätt att ge hedersbetygelser till personer som gjort värdefulla insatser för hela samhället.

Framstående svenska medborgare bör därför kunna tilldelas ordnar. Det gamla ordensväsendet var länge kritiserat för att vara präglat av föråldrade klasstrukturer. Vissa ordnar utgick dessutom per automatik efter ett visst antal år i statens tjänst. Det är inte rimligt. Det ska handla om en belöning för väl utförd bedrift, oberoende av ställning, och inte delas ut per automatik.

Riksdagen tillsatte år 2018 en utredning för att återinföra ordensväsendet men utan automatiska belöningar. Det var inte en dag för sent. Sverige ligger ofta steget efter med att hedra dem som utmärkt sig. Det tog även lång tid för politikerna att införa veterandagen som numera firas den 29 maj varje år.

Det finns inget ålderdomligt med ordnar. Liknande utmärkelser tilldelas fortfarande framstående författare och konstnärer, såsom Litteris et artibus-medaljen och Prins Eugen-medaljen, som senast på nationaldagen. Dessutom har politiska partier, Svenska Akademien och vissa kommuner egna hedersbetygelser av samma slag.

Möjligheten att belönas med ordnar ger även icke-ekonomiska drivkrafter att sköta sitt uppdrag. I dag är det istället vanligt att framstående politiker och tjänstemän blir ambassadörer eller landshövdingar. Det offentliga behöver ett belöningssystem som inte handlar om att dela ut högavlönade tjänster.

Ordnar används även i andra länder. Till exempel tilldelades fyra turister den franska hederslegionen år 2015 efter att de avvärjt ett terrorangrepp på ett tåg mellan Bryssel och Paris. Även i USA tilldelas framstående medborgare presidentens frihetsmedalj, och de som tappert skyddat andra kan få hedersintyg av presidenten.

Att inte de som gjort betydande insatser för Sverige kan få sådana erkännanden är märkligt. Det är inte bara belöningar för tjänst inom staten som behövs. År 2015 dog en elevassistent på en skola i Trollhättan när han hejdade en terrorist. Men staten kunde inte ge honom något sådant erkännande postumt. Det skulle inte heller ha kunnat ske om han hade överlevt.

Det finns många i det civila som förtjänar att uppmärksammas för sina insatser. Redlighet, civilkurage och nit bör belönas. Därför behövs ett ordensväsende som är i takt med tiden.

Fredrik Hultman

Svenska Nyhetsbyrån

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.