Satsa på skolkuratorerna

Debatt | Coronaviruset
PUBLICERAD:
Risken finns också att elever stannar hemma av andra skäl och att skolan tappar kontakten med barn där det förekommit anmälningar om våld i hemmet eller tecken på hedersproblematik, skriver Heike Erkers.
Foto: Akademikerförbundet SSR
Om inte samhället förbereder sig finns risken att barn och unga fastnar i sociala problem långt efter att epidemin ebbat ut, skriver Heike Erkers.

Barn och unga riskerar att drabbas hårt av psykisk ohälsa i spåren av epidemin. Det varnar landets skolkuratorer för i en undersökning från Akademikerförbundet SSR. Mer än sju av tio kuratorer uppger att den psykiska ohälsan bland eleverna ökar. När krisen är över måste regeringen se över hur elevernas möjligheter till stöd kan bli mer jämlik – i dag är skillnaden gigantisk mellan olika delar av landet.

För många barn och unga, särskilt de som lever i familjer med sociala problem, är skolan den plats där de hittar sitt sammanhang i livet utanför en osäker hemmatillvaro. Det är en av anledningarna till att Sverige har valt en annan väg än stora delar av omvärlden där skolor stängts under coronakrisen. I vårt land håller grundskolorna öppet.

Men många elever tycks stanna hemma mer än vanligt även här. Det kan bero på oro för smitta eller att de själva har symptom. Risken finns också att elever stannar hemma av andra skäl och att skolan tappar kontakten med barn där det förekommit anmälningar om våld i hemmet eller tecken på hedersproblematik. De varningarna framkommer i Akademikerförbundets SSR:s enkät till landets skolkuratorer, den yrkesgrupp som ska se till hela elevens livssituation för att samhället ska kunna erbjuda alla barn och unga en riktig skolgång.

Drygt sju av tio skolkuratorer svarar att de redan nu ser hur den psykiska ohälsan ökar. Bilden är densamma i gymnasie- och grundskolor. Vittnesmålen handlar om riskerna med att det blir svårare att nå elever som redan har det svårt hemma. Det kan vara elever med diagnoser eller elever i hem med risk för arbetslöshet, våld, alkohol eller droger.

Det väcker oro inte bara här och nu. Om inte samhället förbereder sig finns risken att barn och unga fastnar i sociala problem långt efter att epidemin ebbat ut. Skolkuratorerna lyfter att de ännu inte kunnat se alla problem som väntar. En kurator ser till exempel en ”stor risk för att de som tidigare legat i riskzonen för att bli hemma nu blir det på heltid och får svårt att komma tillbaka.”

Att den sociala utsattheten ökar under isoleringen är något vi ser på flera håll. Det uppger också socionomer och andra yrkesgrupper i Akademikerförbundet SSR. Även världshälsoorganisationen WHO varnar för en våg av psykisk ohälsa efter corona. Därför måste vi förbereda oss på flera plan. När det gäller skolelever handlar det bland annat om att satsa på skolkuratorerna.

Akademikerförbundet SSR anser att 300 elever per skolkurator är rimligt. Tyvärr ser det långt ifrån ut så i dag. Det kan skilja mellan drygt 300 elever till närmare 1500 elever per skolkurator om vi tittar på det länsvis i grundskolan. Som ett första steg kräver vi att regeringen ser över hur fördelningen av skolkuratorer blir mer jämlik över landet. Sveriges elever, särskilt de redan utsatta, behöver allt vårt stöd – annars riskerar räkningen för de sociala problemen att öka när pandemin är över.

Heike Erkers

Ordförande för Akademikerförbundet SSR

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.

REKOMMENDERAT FÖR DIG