Hoppa till huvudinnehållet

Vattenvägar ger nya perspektiv

Publicerad:
Reporter Anette Persson
Anette Persson
anette.persson@nwt.se
Prästbäcken norr om Storfors ser ut som ett naturligt vattendrag men är grävd för hand för att transportera järnet söderut.
Prästbäcken norr om Storfors ser ut som ett naturligt vattendrag men är grävd för hand för att transportera järnet söderut. Foto: Joachim Lagercrantz

I Värmland finns över 10 000 sjöar. Mellan dem finns vattendrag, åar, älvar, bäckar och kanaler och många möjligheter till paddling.

Vi har testat två sträckor med paddelvana Omar Wibron och Malin Olin

Malin Olin guidar i Klarälvsdeltat runt Karlstad.

Läs också

Men första turen gör vi med Omar Wibron på några vattendrag mellan mellan Storfors och Filipstad. Här finns mycket industrihistoria att förundras över om man skulle bli mätt på natur.

Intressant historia

Gamla järnbruk, hyttor och kanalbyggen tar oss med på en tidsresa från Gustav Vasas 1500-tal till mitten av 1800-talet när järnhanteringen var stor i de här trakterna.

– Det var väldigt populärt att bygga kanaler under en tid. Tyvärr så blev de inte använda så länge eftersom järnvägen kom bara några år senare och tog över, säger Omar Wibron.

Mycket jobb för liten nytta kan tyckas, men nu kommer de till användning för båtliv och inte minst som trevliga paddelstråk.

I Prästbäcken kommer man som paddlare riktigt nära naturen.
I Prästbäcken kommer man som paddlare riktigt nära naturen. Foto: Joachim Lagercrantz

Vår tur börjar vid Prästbäcken, en två kilometer grävd och sprängd led som blev klar först 1906.

Vid Prästbäcksrasta en bit norr om Storfors på 26:an är det lätt att komma till med både bil och kajak. Det finns en parkering och, även för en ovan paddlare, rimliga möjligheter att komma i kajaken.

Kommer nära

En gräsandsmamma med ett gäng små fjunbollar i släptåg försöker gömma sig i strandkanten när vi börjar paddla norrut.

I kajaken kommer man ner på en nivå där man annars sällan möter naturen.

– Luta dig inte mot ryggstödet, sitt mer upprätt och ta spjärn med knäna, blir första tipset från coachen.

– Håll inte för långt ut på paddeln. Händerna ska vara strax utanför axlarna, blir det andra.

Och det gör skillnad.

Omar Wibron tycker om att kombinera sitt intresse för paddling med det om lokal industrihistoria.
Omar Wibron tycker om att kombinera sitt intresse för paddling med det om lokal industrihistoria. Foto: Joachim Lagercrantz

Prästbäcken förbinder sjöarna Östersjön och Daglösen. Den är slingrig, smal och omgiven av hög granskog. Det blir en stunds avslappnad paddling med lätt djungelkänsla när granarnas rötter ringlar rakt ner i vattnet.

När vi närmar oss utloppet till sjön Daglösen blir en ormvråk orolig av vårt sällskap och cirklar över grantopparna.

  • Aspsjön ger en chans att sträcka ut. I andra ändan väntar Bjurbäckskanalen.
    Aspsjön ger en chans att sträcka ut. I andra ändan väntar Bjurbäckskanalen. Foto: Joachim Lagercrantz
  • Vid Bjurbäckens bruk finns det här rikt utsmyckade räcket som påminner om den tiden när järnhanteringen stod i fokus.
    Vid Bjurbäckens bruk finns det här rikt utsmyckade räcket som påminner om den tiden när järnhanteringen stod i fokus. Foto: Joachim Lagercrantz
  • BergslagskanalenBjurbäckens slussarOmar WibronPaddlingKajak
    BergslagskanalenBjurbäckens slussarOmar WibronPaddlingKajak Foto: Joachim Lagercrantz
  • Omar Wibron och Björn Zethelius hjälp åt att bära kajakerna förbi slussen.
    Omar Wibron och Björn Zethelius hjälp åt att bära kajakerna förbi slussen. Foto: Joachim Lagercrantz
  • På vägen från Kristinehamn till Storfors passeras Norsbäckens kanal, en av Sveriges äldsta kanaler anlades 1640. Här möts tre generationers transportleder. Kanalen som ersattes av järnvägen som ersattes av bilvägen.
    På vägen från Kristinehamn till Storfors passeras Norsbäckens kanal, en av Sveriges äldsta kanaler anlades 1640. Här möts tre generationers transportleder. Kanalen so… Foto: Joachim Lagercrantz

På andra sidan Daglösen ligger Asphyttan. En liten by numera men huvudort för den järnhanteringen i värmländska delen av Bergslagen när det begav sig.

Förutom forsen, slussen och dragvägen utmed kanalen finns inte mycket kvar från storhetsdagarna. Men känslan av den aktivitet det måste varit kring den nu lugna byn finns kvar och det kan vara ett intressant stopp för att sträcka på benen att ta en promenad och läsa på informationsskyltarna.

Över sjön

Med badplatsen i Asphyttan som utgångspunkt paddlar vi vidare över Aspsjön och tar sikte på Bjurbäckskanalen.

Efter lite uppfriskande sidvind på sjön är det ganska skönt att komma in i kanalens lugna vatten. Ett par kilometer längre ner väntar Bjurbäckens slussar och inte minst slusskaféet och en fika.

Från Asphyttan till Bjurbäckens slussar är det cirka fem kilometer. Vid sidan av kanalen går den gamla dragvägen som vandringsled.

En gång i timmen ungefär kan det vara lagom att ta sig i land och sträcka lite på benen. Vid Bjurbäckens slussar finns det dessutom ett kafé i vacker omgivning.
En gång i timmen ungefär kan det vara lagom att ta sig i land och sträcka lite på benen. Vid Bjurbäckens slussar finns det dessutom ett kafé i vacker omgivning. Foto: Joachim Lagercrantz

När man paddlar beror hastigheten på vindar, strömmar och muskelstyrka. Det får bli en grov beräkning hur lång tid som behövs.

– Man kan räkna med ungefär 6-7 kilometer i timmen, säger Omar Wibron.

I sommar ska Omar paddla Väner-8:an. Det är en tur som Björn Zethelius på Vänerkajak satt i hop för att göra Vänern mer tillgänglig för kajakfolket. Totalt är turen cirka 50 mil.

Artikeltaggar

AsphyttanDaglösenFilipstadKarlstadSommarStorforsTurism

Så här jobbar NWT med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.