Ett ödetorp i Dalsland som är så övergivet att bara en sorglig hög återstår - det är utgångspunkten för Karlstadsfödde konstnären Oskar Kardemarks examensarbete på konstskolan Valand.
1995 sökte Oskars farfar och farmor upp ett torp i Björkemyr utanför Frändefors i Dalsland. Farmor tog bilder på farfadern som klev kring i det som en gång var hans hem. Över 50 år hade gått sedan han senast var där och av det som då var ett hem för en stor familj, fanns bara ett trasigt skal kvar.
Det är något mycket ledsamt över bilderna.
Vad tror du din farfar kände när han stod där i resterna av sitt barndomshem?
– Det är det som är nyckelfrågan som gjort att jag fastnat för de här bilderna och arbetat så länge med dem. Vad gör det med en person, att se sitt barndomshem i spillror? säger Oskar Kardemark.
Bortom räddning
För de flesta i hans egen generation är barndomshemmet fortfarande bebott - i Oskars fall bor hans föräldrar fortfarande kvar i hans barndomshem. Även den vars familj flyttat kan oftast ta en sväng förbi och hälsa på dem som flyttat in istället.
Farfars barndomshem däremot var övergivet och troligen helt bortom räddning redan vid besöket 1995.
När Oskar och hans pappa åkte 25 år senare hade taket rasat in.
"Allt som är kvar är en förmultnad hög. Skorstenspipan sticker fram och porslinsskärvor går att gräva fram under lagren av poröst virke" beskriver han i en text.
– Att det bara är lämnat, det är ingen respekt... Och jag vet så lite om farfars liv på den tiden. Ju mer jag grävde desto mer förstod jag. Farfar och alla hans syskon var födda där och ett av syskonen, som han delade rum med, dog när hon var sju år.
"Väldigt speciellt"
Också i Oskar själv föddes många känslor vid besöket.
– Att åka dit var väldigt speciellt. Jag hade inte varit dit förut och hade egentligen ingen kontakt med den platsen i mitt liv. Att det skulle väcka så mycket känslor är märkligt och jag försöker lista ut vad det beror på. Det är något med att se sig själv i en kedja, en del av något större, säger han.
Farmors bilder och hans egna blev bildserierna Fotografisk Hemkomst och Fädernas Ursprung.
Oskar kommer att arbeta vidare med temat.
– Jag hade med mig skärvor efter ett stort serveringsfat, som var i spillror men som jag lyckades pussla ihop, berättar han.
Det ledde till nya bilder och kanske blir de med på en utställning i höst, som han och några av studiekamraterna planerar för.
Vill ställa ut i Värmland
Förhoppningsvis kan det också bli aktuellt med en Kardemark-utställning i Värmland eller Dalsland.
– Det hoppas jag! Det är mycket möjligt. Samtal pågår! avslöjar han.
Tills vidare kan hans examensutställning ses digitalt. Det är i sin tur en liten tröst för en maffig utställning som aldrig blev av: den traditionsenliga som avgångsstudenterna skulle haft i konsthallen Röda Sten i Göteborg.
I mitten av mars kom mejlet som ställde det mesta på huvudet. Coronan hade kommit.
– Vi fick ett mejl om att vi hade dagen på oss att hämta allt vi behövde för distansstudier. Sen dess har vi varit hemma och haft allt på Zoom.
Antiklimax
Istället för storstilad utställning blev det en liten samling med klassen och en ganska krånglande livesändning. Antiklimax är ordet Oskar Kardemark själv använder.
Men även om slutet på Valandstiden inte blev som planerat ser han positivt på sina fem år på skolan.
– En konstskola är en tuff miljö på många sätt. Allt här är lite tvärtom mot samhället i övrigt. Det som har hög status i övrigt har låg status här och allting ifrågasätts. Det har varit svårt och utmanande - men det ska vara det, har jag kommit fram till. Jag ville ju verkligen utvecklas.
Ska jobba med konst
När tiden på den högt ansedda skolan nu snart är över väntar arbete. Sedan drygt ett år har han på deltid jobbat på Västra Götalandsregionens konstenhet.
– På måndag börjar jag på heltid!
Konsthandläggaren och teamledaren kommer dock inte att släppa det egna skapandet: fotograferingen och skrivandet.
– Jag har skaffat en ateljé tillsammans med fyra kurskompisar och förhoppningsvis ska jag kunna fortsätta.