Alltid lätt att vara efterklok

Ledare | Coronaviruset
PUBLICERAD:
"Ibland känner jag mig som en slagpåse, men jag är okej med det", sade statsepidemiolog Anders Tegnell under tisdagens dagliga myndighetsgemensamma pressträff om coronaviruset.
Foto: Anders Wiklund/TT
I coronabekämpningen har Sverige som land stuckit ut internationellt genom våra relativt sett lindriga restriktioner. Medan många andra länder har tillämpat hårda nedstängningar har vi svenskar i stort sett kunnat röra oss fritt, om vi håller avstånden, inte reser för långt och inte samlas för många. Stödet för det har varit stort i Sverige även om det muttrats på en del håll.

Vi har också fler dödsfall per capita än till exempel våra grannländer, vilket fått en del att börja komma med kritik. Vi har dock inte sett slutet än. Det är först när allt summeras som det går att säga något mer definitivt om vilka strategier som varit mest lyckade. Olika länder har olika förutsättningar, och även länder som tillämpat en hård nedstängning har haft många dödsfall. Även om en del nu hävdar att Sverige också borde ha stängt ned så går det knappast att säga att det hade hjälpt.

Vi har dock lärt oss en hel del om viruset och smittspridningen under våren som gör att vi så här i efterhand kan säga att vi borde ha gjort vissa saker annorlunda. Det var i stort sett det som statsepidemiologen Anders Tegnell, som brukar vara ordentligt utskälld av de som tycker vi borde ha gått hårdare fram med nedstängningar, sade i den omdebatterade intervjun med Sveriges Radios Eko i går. Det är alltid lätt att vara efterklok.

Nu fick media, särskilt internationellt, det att låta som han och Folkhälsomyndigheten ångrat sig. Men det var en hårdvinkling. Allt som sades var att hade vi haft den kunskap vi har nu då, så hade vi agerat annorlunda på en del punkter, även om Tegnell hade svårt att precisera exakt vilka åtgärder som varit annorlunda. Men mer testning på äldreboendena var en sak.

Det är lätt att hålla med om. Om något så är det väl just på äldreboendena som de stora bristerna har funnits, och där också de flesta dödsfallen i Covid-19 skett. Initialt var det stor brist på adekvat skyddsutrustning, och mycket tyder på att det var personalen som drog in smittan. Låg utbildning och bristande kunskapsnivå hos de anställda, i sin tur en konsekvens av hur äldrevården är organiserad av kommunerna, har bidragit till detta.

Att sätta svenska folket i flera månader lång karantän hade förmodligen inte löst det problemet, men fört med sig en rad andra. Strategin har varit att "platta ut kurvan" så att inte sjukvården överbelastas, och skydda riskgrupper samtidigt som det införs restriktioner som är uthålliga. Och lång nedstängning är inte uthålligt då de flesta länder börjar släppa på dem nu. Även i Sverige märks en del trötthet över begränsningarna.

Vi får ändå sägas ha misslyckats när det gäller att skydda äldreboendena, även om grundförutsättningarna var dåliga. Mer och långt tidigare testning, både för smittspårning och för att få en bild av hur spridningen såg ut, hade också underlättat. Som det är nu vet vi alltjämt för lite om hur stor spridningen är, utan man utgick från början att den allmänna smittspridningen nog var stor.

Detta är en ledarartikel som uttrycker tidningens politiska linje. Nya Wermlands-Tidningens politiska etikett är konservativ.