• idag
    3 juli
    18°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      V
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • lördag
    4 juli
    19°
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      S
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • söndag
    5 juli
    19°
    • Vind
      4 m/s
    • Vindriktning
      S
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • måndag
    6 juli
    16°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      NO
    • Nederbörd
      0.0 mm

Las en Jök-unge i regeringen

Ledare
UPPDATERAD:
PUBLICERAD:
Nej då, herr justitieråd, det här tänker vi minsann inte genomföra!
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Att Socialdemokraterna aldrig har haft en tanke på att genomföra några egentliga förändringar i arbetsrätten torde stå klart för de flesta efter att de omgående sågat förslagen i den så kallade Las-utredningen.

I måndags lade justitierådet Gudmund Toijer, som har lång och gedigen erfarenhet från arbete i domstolar och statsförvaltningen, fram sin utredning om ändringar i lagen om anställningsskydd. Han fick dock göra det själv och inte tillsammans med ansvarig minister, som annars ofta brukar ske. Det fanns en anledning till det. Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) kallade till egen pressträff för att där sabla ned utredningen.

Hon hävdar att utredningen inte lever upp till direktiven om balansen mellan arbetsmarknadens parter, och att det är för kraftig slagsida till arbetsgivarens fördel. Statsminister Stefan Löfven (S) ville inte vara sämre utan stämde in i kritiken. Det är faktiskt riktigt skamlöst. Det är en stötande behandling av en gammal statstjänsteman när man insinuerar att han inte kan läsa innantill.

För vad han och all den expertis som regeringskansliet kunde uppbåda var att lägga förslag i enlighet med januariöverenskommelsens punkt 20. Det går inte att missförstå. Där står att Las skall reformeras genom bland annat fler undantag från turordningsreglerna, och att facket inte skall kunna ogiltigförklara uppsägningar på mindre arbetsplatser. Det var mycket skrivningarna i den punkten som fick Centerpartiet och Liberalerna att skriva på Jöken och svika sina tidigare borgerliga kamrater.

Visst går det att förstå den vånda som S känt inför det här, men de gick faktiskt med på det. Och nu försöker de att smita undan ansvaret och hitta på svepskäl för att inte godta ett av Jökens bärande fundament. Det som förvånar är inte att de inte under några omständigheter skulle ha kunnat tänka sig en reformering, utan det brutala sätt som de nu tar avstånd ifrån det.

De försöker visserligen tysta offentlig kritik från den egna riksdagsgruppen för att inte göra C upprörda, men när självaste statsministern dundrar i gång går det ju inte att låtsas som ingenting. Det smarta hade varit att dra det i långbänk, skylla på coronakrisen eller något annat, och sedan rida ut det fram till nästa val. Men S anser sig väl inte vara tillräckligt starka för en sådan taktik.

I alla händelser torde det nu vara solklart för C och L var S står, och att de därmed i praktiken bryter mot januariöverenskommelsen. S kanske kallt räknar med att de inte kommer att bråka ändå. Frågan är hur förbannade stödpartierna blir. Det här vore ju annars ett gyllene tillfälle att lämna Jök-boet, särskilt för L som ligger riktigt pyrt till i opinionen.

Ett halmstrå är att det nu är upp till parterna på arbetsmarknaden att förhandla, men det finns inget vidare intresse av att komma överens där. LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson har sagt att han vägar förhandla med en pistol mot nacken. Men i Jöken står att om inte parterna enas om ett eget förslag så är det istället utredningens förslag som skall genomföras. Socialdemokraterna verkar nu tro att det måste bli nya förhandlingar med C och L, men de gjordes ju redan i Jöken.

Sanningens minut närmar sig för stödpartierna. Kommer de att bli dörrmatta åt Socialdemokraterna?

Detta är en ledarartikel som uttrycker tidningens politiska linje. Nya Wermlands-Tidningens politiska etikett är konservativ.