• idag
    10 juli
    14°
    • Vind
      1 m/s
    • Vindriktning
      SV
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • lördag
    11 juli
    17°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      S
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • söndag
    12 juli
    20°
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      SV
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • måndag
    13 juli
    20°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      NV
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • tisdag
    14 juli
    21°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      SV
    • Nederbörd
      0.0 mm

Rätt till ett högt pris

Ledare
PUBLICERAD:
Kronofogde på biljakt.
Foto: Johan Nilsson/TT
Det är långtifrån alltid som våra rättigheter räcker till. För även om vi alla har rättigheter, kan det vara svårt att göra vissa av dem gällande i praktiken.

Nyligen uppmärksammades hur Kronofogden gjort ett allvarligt misstag. Myndigheten hade beslagtagit en kvinnas bil och sålt den för att betala av hennes skulder. Problemet var att kvinnan inte hade några skulder. Kronofogden hade tagit fel. Kvinnan fick sedan rätt i domstol, men då kom nästa bakslag. Hon var själv tvungen att stå för sina rättegångskostnader på tiotusentals kronor, trots att hon hade haft rätt från början (Centrum för rättvisa, 30/3).

Att driva process mot staten är synnerligen kostsamt. Myndigheter sitter på stora budgetar och juridisk spetskompetens inom sina områden. Ofta är enda chansen att få rätt i domstol att ta hjälp av ett skickligt juridiskt ombud. Det kostar pengar, och när den enskilde måste stå för kostnaden blir det i praktiken svårt att få rätt. I Sverige finns i regel ingen rätt för enskilda att få ett juridiskt ombud betalt i tvister mot staten, ens när den enskilde får rätt. Det skapar ett skevt maktförhållande.

Även den som är kunnig och välutbildad kan vara helt bortkommen när det kommer till att driva rättsprocess. Rättsprocesser styrs av invecklade regler. Det handlar inte bara om att ha goda argument för sin sak, utan även att presentera dem på ett formenligt sätt med rätt lagstöd för att de skall kunna godtas av en domstol. Att ha rätt och att få rätt är inte samma sak.

Det finns en tilltro till att det offentliga alltid gör rätt. Myndigheter skall handla objektivt och göra noggranna utredningar. Problemet är att statliga företrädare också är människor. De kan göra fel på samma sätt som andra kan. Lagar kan också vara otydliga, och därför behöva prövas i domstol. När det är svårt att få till stånd sådana prövningar, går staten fri från ansvar.

Samtidigt har staten stora befogenheter. Kronofogden kan beslagta enskildas egendom. Skatteverket kan göra upptaxeringar. Och även om sådana åtgärder är olagliga när de saknar grund, är det i praktiken svårt att bestrida dem.

Stiftelsen Centrum för rättvisa har nu drivit fallet med kvinnan vars egendom blivit felaktigt utmätt till Högsta domstolen. Förhoppningsvis kommer domstolen att ge kvinnan rätt igen, och låta staten stå för hennes kostnader. Men enskilda skall inte behöva förlita sig på välgörenhet från stiftelser för att kunna tillvarata sin rätt.

Staten bör var den som står för rättegångskostnaderna när den förlorar i domstol. Annars står den enskilde rättslös när hon inte kan betala själv. Rättvisa bör inte vara en fråga om betalningsförmåga. Det riskerar att slå hårdast mot dem som har mest att förlora. Det kan handla om en småföretagare som blir felaktigt upptaxerad eller en undersköterska som får sin bil felaktigt utmätt.

Om ens rättigheter bara finns på pappret förlorar de sin betydelse. Man skall inte behöva vara jurist eller rik för att få rätt mot staten i domstol.

Detta är en ledarartikel som uttrycker tidningens politiska linje. Nya Wermlands-Tidningens politiska etikett är konservativ.