• torsdag
    9 juli
    18°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      V
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • fredag
    10 juli
    18°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      SV
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • lördag
    11 juli
    17°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      S
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • söndag
    12 juli
    20°
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      SV
    • Nederbörd
      0.0 mm

Varför har testerna dröjt?

Ledare | Coronaviruset
PUBLICERAD:
Testa mera.
Foto: Alessandra Tarantino/AP
Det har gått tre månader av coronapandemi och ändå så har Sverige inte riktigt kommit i gång med sina coronatester. Det är faktiskt inget annat än en stor skandal, där alla nu skyller på alla. Hur svårt skall det vara?

Egentligen borde vi på ett långt mycket tidigare stadium ha kommit i gång med mer storskalig provtagning, både för covid-19 och för eventuell immunitet. Men av olika anledningar så nöjde sig regeringen och myndigheterna med att enbart testa misstänkt sjuka och vårdpersonal, det som kallas grupp 1 och 2. Då, för ett par månader sedan, var det kanske en viss logik i och med att det inte fanns tillräcklig kapacitet. Men det hade väl varit en utmärkt anledning för att då börja bygga ut den.

Efter många om och men, och ständiga påtryckningar från den politiska oppositionen, särskilt Moderaterna, föll regeringen till föga. Folkhälsominister Lena Hallengren (S) lät i mitten av april meddela att målet är att vi nu skall kunna testa 100 000 i veckan. Nu när maj övergår i juni kan man konstatera att det ännu är långt från det målet.

Regeringen skyller på att regionerna inte kommit i gång, och det stämmer förvisso delvis. Det är inte laboratoriekapaciteten som brister, utan logistiken kring själva provtagningarna. Det har sektionschefen Emma Spak på organisationen Sveriges Kommuner och regioner, SKR, erkänt. Men då borde de ju ha sett till att fixa den logistiken. Kan andra länder ha omfattande testverksamhet så borde vi också kunna ha det.

Men regeringen har inte varit glasklar med det till regionerna. Regionerna har gått på instruktionerna från Folkhälsomyndigheten om att testa i grupp 1 och 2. Det är först nu som det kommit påstötningar från nationell nivå att testa också i grupp 3, och med det förstås andra samhällsviktiga yrkesgrupper än de som jobbar i sjukvården. Det är ju något som skulle ha klarlagts för länge sedan.

Statsminister Stefan Löfven (S) bidrar till att öka förvirringen genom att säga att regionerna också skall testa även grupp 4 – övriga relevanta delar av samhället. Men det har SKR protesterat mot på sin hemsida. Så vad är det som gäller? Vilka är det som skall testas och av vilka? Det här är något som bara regeringen kan reda ut, och alldeles för mycket tid har slösats bort redan.

Att ha en mer storskalig provtagning är viktigt av flera skäl. Det är viktigt för personer att veta om de har eller har haft smittan, för hur och om de kan arbeta och träffa andra. Men det är också viktigt för att på en bild av hur utbredd smittspridningen egentligen är i samhället. Hittills har vi bara mer eller mindre kvalificerade gissningar. Märkligt nog verkar också Folkhälsomyndigheten ha haft ett begränsat intresse av en sådan kartläggning.

Samtidigt måste vi ha i åtanke att testningar inte är någon mirakelkur. Många tester är behäftade med stor osäkerhet, särskilt de för antikroppar. Vissa undersökningar ger vid handen att mängden antikroppar är mindre än förväntat, men det kan bero på känsligheten i själva testerna. Det kan också bero på att de flesta snarare visar immunitet med så kallade T-celler, som det är betydligt svårare att testa för. Många fler kan därmed vara immuna än vad testerna visar.

Detta är en ledarartikel som uttrycker tidningens politiska linje. Nya Wermlands-Tidningens politiska etikett är konservativ.