Nu får en ny generation värmlänningar lära känna en av Värmlands största skalder.
I veckan intog förskoleklassbarn från Skattkärr parken vid Frödings minnesgård Alster. De fick pröva på såväl bokstavsjakt som livet som bergatroll innan utflykten var över.
– Vem är det? säger en pojke och pekar på statyn av en gubbe med mustasch.
– Det är Gustaf Fröding! Det har jag läst där, säger en annan stolt och pekar på de guldblänkande bokstäverna på statyns sockel.
Snart berättar guiden Miriam Kaukosalo att det var här Gustaf Fröding föddes. Med hjälp av barnen ritar hon upp en tidslinje i gruset framför statyn, för att vi ska se hur länge sen det var. Snart 160 år sedan!
Barnen blir skrömt
En stund senare har gruppen slagit sig ned på trollstenen strax bredvid och fått höra mer om Gustaf Fröding. Några får också chansen att klä ut sig till figurer som Fröding berättar om i sina dikter. Guiden Sara Ohlsson har en hel korg fylld med roliga grejer.
Milton får bli bergatroll, Milly får älv-vingar, Rut får ta på sig Näckens lövkrona på huvudet och Selma får en vättemössa. John får det kanske roligaste uppdraget: han är skogsrå med en luden svans att svänga med.
Barnen har blivit - skrömt!
Miriam läser dikten Skrömt och med lite hjälp går det ju att förstå de ålderdomliga raderna om "vänt te dä blir skumt" och "små gôbber, sôm feschler bak mä stôbber".
– Jag gillar värmländska!
– I åa ä e ö!
Det sistnämnda utropet är beviset för att detta inte är första gången de hör en dikt av Fröding. I skolan har de redan läst flera dikter av honom, bland annat den med vägbeskrivningen som innehåller raderna om ön som ligger i en å.
Bra medskick
Gruppens lärare Andreas Kullberg tycker det känns bra att de får med sig lite värmländska poeter ut i livet.
– Jag tycker de ska känna till det som finns alldeles nära. Eftersom de bor i Skattkärr är Fröding rätt nära. Det finns en hel del av honom som är lämpligt, konstaterar han.
Nyss kunde NWT berätta att dikten Snigelns visa blir barnbok för de minsta i höst, men det finns fler Frödingdikter som barn gillar.
– Vi testade att göra teater i klassen av Bergtrollet. Organiserat kaos kan man kalla det, säger Andreas och ler.
Även lite Ferlin har barnen fått sig till livs. Hans dikt Barfotabarn är lätt att relatera till som liten och efter några läsningar kan man börja fundera mer på vad som hänt barnet.
– Man kan ju inte kräva att de ska förstå allt, men då har de hört den och har med sig den.
De vet hur man gör
Ett par av barnen som NWT träffar har inte bara koll på värmländska och Fröding. De vet hur man gör en dikt också.
– Man kan ta ett papper och så skriver man som på en dator, men det är en annan grej där man sätter i papperet. Man kan skriva på datorn också och skriva ut på papper, säger Melker Edström, 7 år - en skrivmaskin enas vi om att det första han berättar om heter.
Han och kompisen Edvin Johannestad, också 7, är mycket nöjda med sin dag hos Fröding. De har lekt, lyssnat, sprungit och fikat.
– Jag tycker bokstavsjakten var bra, säger Edvin.
Båda har varit på Frödings Alster förut.
– Här var jag när jag var liten. Vi åt pannkakor, säger Melker.
– Jag har varit här två gånger, men jag kommer bara ihåg en, säger Edvin.
Lekfulla - som Fröding
I vanliga fall guidas det bara för barn från årskurs tre och uppåt, men det funkade fint även med sex- och sjuåringarna.
– Det är ju jättekul. Det finns en lekfullhet hos dem som man kan ta tillvara på. Fröding tyckte ju också om att leka. Han lekte mycket på herrgårdarna han bodde när han var liten och han lekte ju som vuxen också, säger Miriam Kaukosalo, som är kulturassistent på Alsters herrgård.
Och vad tror du han hade tyckt om att ha barnen här på besök?
– Det skulle han tyckt var jättekul. Det hade han nog tyckt mycket om.