Hoppa till huvudinnehållet

Bryggudden – från slitet hamnområde till en helt ny stadsdel

Publicerad:
Vattenomflutna stadsdelen Bryggudden är nu efter tio år i det närmaste färdigbyggd och har blivit ett helt nytt tillskott ett stenkast från centrala Karlstad. Brygguddenskrapan med sina 51 meter närmast i bild ritad av Gert Wingårdh var det första projektet och är nu ett landmärke,
Vattenomflutna stadsdelen Bryggudden är nu efter tio år i det närmaste färdigbyggd och har blivit ett helt nytt tillskott ett stenkast från centrala Karlstad. Brygguddenskrapan med sina 51 meter närmast i bild ritad av Gert Wingårdh var det första projektet och är nu ett landmärke, Foto: Joachim Lagercrantz

På tio år har Bryggudden förvandlats från ett slitet industriområde till en ny attraktiv stadsdel med 650 bostäder, välbesökta restauranger, butiker, gym, kontor, en omtyckt bryggpromenad och en gästhamn.

– Det har blivit en väldigt blandad och levande stadsdel med ett fantastiskt läge.

Det säger Sture Emanuelsson, delägare i Prepart som tillsammans med Löfberg fastigheter och Karlstads kommun har sett till att stadsdelen Bryggudden har förverkligats.

Förr lade skutorna till med kaffesäckar vid Löfbergskajen. I dag är det helt andra båtar som ankrar upp vid Bryggudden i Inre hamn.
Förr lade skutorna till med kaffesäckar vid Löfbergskajen. I dag är det helt andra båtar som ankrar upp vid Bryggudden i Inre hamn. Foto: Löfbergs

Länge var Inre hamn och Tyggårdsviken som var det gamla namnet på området en plats med större och mindre industrier där Löfbergs med sitt kafferosteri dominerade.

Med tiden, i och med att Karlstad växte, blev detta en allt mer centrumnära plats. Det gjorde att Löfbergs förre vd Anders Löfberg började tänka på att det kanske gick att använda industriområdet till något annat.

Löfbergs förre vd Anders Löfberg var initiativtagare till idén om att förvandla det centralt belägna gamla industriområdet till en helt ny stadsdel.
Löfbergs förre vd Anders Löfberg var initiativtagare till idén om att förvandla det centralt belägna gamla industriområdet till en helt ny stadsdel. Foto: Pernilla Karlsson Pilquinao

– Vi behövde inte alla de ytor vi själva hade och hyrde sedan några år redan ut lokaler till ett antal företag, bland annat till Posten som vi hade byggt en sorteringsterminal åt.

– Under 1990-talet började vi på Löfbergs diskutera med kommunen om vad man skulle göra med området och vi kom fram till att vi borde skapa en ny stadsdel med bostäder, arbetsplatser, service och restauranger, berättar Anders Löfberg.

I många år var Bryggudden med omnejd ett ganska nedgånget hamnområde. I bakgrunden Löfbergsskrapan som stod färdig 1960.
I många år var Bryggudden med omnejd ett ganska nedgånget hamnområde. I bakgrunden Löfbergsskrapan som stod färdig 1960. Foto: Löfbergs

Men att förverkliga idén om det som skulle bli Bryggudden skulle visa sig att inte bli lätt.

– Nej, det tog lång tid och innehöll väldigt många frågor. Det gamla industriområdet som till stora delar är uppfylld mark innehöll stora mängder föroreningar.

– De kom bland annat kom från den tid då det fungerade som tipp. Så det har gjorts mängder av provtagningar och saneringar för att få bort allt detta, berättar Löfberg fastigheters vd Tomas Rhöse.

Tomas Rhöse, vd för Löfberg fastigheter och Sture Emanuelsson, delägare i Prepart blickar ut över dagens Bryggudden och är nöjda med hur området har utvecklats.
Tomas Rhöse, vd för Löfberg fastigheter och Sture Emanuelsson, delägare i Prepart blickar ut över dagens Bryggudden och är nöjda med hur området har utvecklats. Foto: Helena Karlsson

Det var även mycket annat som var tvunget att lösas innan det första spadtaget för den första nybyggnationen, Brygguddenskrapan, kunde tas.

– Vi fick utreda om utsläppen från Löfbergs påverkade de framtida boende, översvämningsrisken där det inte fick byggas bostäder i markplanet, bullret från järnvägen och transporterna av farligt gods på den. Något ärende hamnade ända uppe i miljödepartementet.

– Allt detta gjorde att vi har haft väldigt många besök från andra kommuner som ville se hur vi jobbade med att göra det möjligt att bygga bostäder i ett så centrumnära industriområde, säger Sture Emanuelsson.

En gammal bild över Bryggudden och Inre hamn där man ser Löfbergsskrapan och hamnmagasinen. Men i övrigt har de flesta andra byggnaderna i området rivits.
En gammal bild över Bryggudden och Inre hamn där man ser Löfbergsskrapan och hamnmagasinen. Men i övrigt har de flesta andra byggnaderna i området rivits. Foto: Löfbergs

Även om stadsdelsprojektet drog ut på tiden satt Löfbergs lugnt i båten.

– Vi hade egentligen ingen brådska utan god uthållighet. Samtidigt var vi engagerade i många andra projekt, bland annat byggandet av Löfbergs arena, Mitticity och Karlstad CCC. Så det fanns att göra ändå, säger Anders Löfberg.

2007 var detaljplanen till slut färdig för området och fyra år senare inleddes byggandet av Brygguddenskrapan som var det första projektet.

Brygguddenskrapan med sina 51 meter och 21 våningar var den första nya byggnaden som uppfördes på området. Den stod klar 2013.
Brygguddenskrapan med sina 51 meter och 21 våningar var den första nya byggnaden som uppfördes på området. Den stod klar 2013. Foto: Joachim Lagercrantz

Innan dess hade Löfberg fastigheter och Prepart som har skött utvecklingen av byggprojekten i området bjudit in fyra arkitektbolag för att tävla om vem som skulle få rita det nya höghuset längst söderut på udden.

– Samtliga tackade ja och en jury med representanter från Löfbergs, Prepart och kommunen utsåg Wingårdhs med Gert Wingårdh i spetsen till vinnare.

– De hade tagit fram ett väldigt tilltalande hus som vi fastnade för, säger Sture Emanuelsson.

Stjärnarkitekten Gert Wingårdh ritade Brygguddenskrapan. Han är nöjd med det färdiga resultatet och med den nya stadsdelen.
Stjärnarkitekten Gert Wingårdh ritade Brygguddenskrapan. Han är nöjd med det färdiga resultatet och med den nya stadsdelen. Foto: Stina Stjernkvist/TT

Så här berättar Gert Wingårdh själv om projektet:

– Jag lockades av det fina läget på en udde omgiven av vatten och första inspirationen var Norstedtshuset på Riddarholmen i Stockholm.

– Tanken var att skapa ett hus med guldfasad, men vi valde sedan i stället ett mörkt danskt tegel och guldfärgade fasettfönster.

– Avsikten var att det skulle bli ett landmärke för Karlstad och det tycker jag också att det har blivit. Jag är nöjd med projektet när jag ser det färdigt, säger Gert Wingårdh.

Svårt i början

Men det tog lite tid att förverkliga det 21 våningar höga huset med sina 62 lägenheter. Löfbergs garanterade 31 lägenheter, men försäljningen gick trögt.

– Det såldes sedan bara 17 stycken. Problemet var att man först gick ut på marknaden med den ovanliga formen äganderätt, något som få visade sig vara intresserade av, säger Tomas Rhöse.

– För att komma i gång med bygget gick de övriga entreprenörerna i projektet in och garanterade de övriga 31 lägenheterna och senare såldes de som bostadsrätter. Då var intresset mycket stort för dem, säger Sture Emanuelsson.

Tomas Rhöse och Sture Emanuelsson tycker att det är bra att Bryggudden har blivit ett område som lever hela dygnet, inte bara under dagtid. Här sitter de på den populära bryggpromenaden.
Tomas Rhöse och Sture Emanuelsson tycker att det är bra att Bryggudden har blivit ett område som lever hela dygnet, inte bara under dagtid. Här sitter de på den populära bryggpromenaden. Foto: Helena Karlsson

2013 var det dags för inflyttning och sedan dess har det ena efter det andra projektet på Bryggudden förverkligats utan något stopp.

Ett stort antal andra bostadsprojekt med olika typer av arkitektur har sett dagens ljus, liksom upprustning av de gamla hamnmagasinen från 1940-talet, kommunen har byggt en uppskattad bryggpromenad och en gästhamn, flera nya restauranger och butiker och företag har etablerat sig liksom ett gym.

– Det har varit en väldigt fin utveckling och i princip alla nya lägenheter som har lagts ut på marknaden har sålts direkt. Även hyresrätterna har varit väldigt attraktiva.

– Extra kul är att vi hela tre gånger har fått ta emot kommunens arkitekturpris, säger Tomas Rhöse.

Hela tre gånger har nya byggprojekt i stadsdelen fått ta emot kommunens arkitekturpris. Här ser vi delen längs Pråmkanalen och de nya båtbryggorna.
Hela tre gånger har nya byggprojekt i stadsdelen fått ta emot kommunens arkitekturpris. Här ser vi delen längs Pråmkanalen och de nya båtbryggorna. Foto: Joachim Lagercrantz

– Det här har varit ett mycket lyckat stadsutvecklingsprojekt där alla inblandade har samarbetat på ett bra sätt och läget här mot vattnet är fantastiskt, säger Sture Emanuelsson.

– Roligt är att det har blivit ett område som är levande hela dygnet eftersom det finns både bostäder, kontor, restauranger och annan service här.

Önskemål om matbutik

Ett stort parkeringshus med 600 platser och Willys etablering av en livsmedelsbutik är två av de senaste nytillskotten på Bryggudden.

– Just en livsmedelsbutik är något som det har varit mest önskemål om under årens lopp.

– Annars är folk som bor här väldigt nöjda och när vi tar hit besökare från storstäderna är de överväldigade att vi har en sådan här typ av vattennära stadsdel i Karlstad, säger Tomas Rhöse.

Spadtagen för nya projekt har blivit många under åren. Till höger kommunalrådet Per-Samuel Nisser (M).
Spadtagen för nya projekt har blivit många under åren. Till höger kommunalrådet Per-Samuel Nisser (M). Foto: Mikael Lindblom

Sammanlagt finns det i dag cirka 650 nya bostäder på Bryggudden och ytterligare 25-40 är på gång att byggas när Bröderna Perssons mekaniska verkstad lämnar sina lokaler som är en sista rest av det gamla industriområdet.

– Totalt har det gjorts investeringar på cirka 2 miljarder kronor i den nya stadsdelen. Det som återstår att bygga för oss är ett 6 000 kvadratmeter stort kontorshus intill parkeringshuset. Tanken är att starta upp projektet igen i höst efter en coronapaus.

Ny restaurang

– Då etablerar sig även restaurangen Blackstone som serverar mat på varma lavastenar, säger Tomas Rhöse.

Anders Löfberg kan se tillbaka på många års utveckling på Bryggudden.

– Det har varit en jättekul resa att ha varit med på. Jag får mycket uppskattning från folk till hur området har blivit, säger han.

Therese Gustafsson, styrelseordförande i Löfberg fastigheter, anser att den lyckade stadsomvandlingen på Bryggudden har gett positiv energi till den vidare utvecklingen av Karlstad.
Therese Gustafsson, styrelseordförande i Löfberg fastigheter, anser att den lyckade stadsomvandlingen på Bryggudden har gett positiv energi till den vidare utvecklingen av Karlstad.

Therese Gustafsson, styrelseordförande i Löfberg fastigheter, och fjärde generationen i familjen Löfberg instämmer.

– Satsningen här har gett positiv energi till den vidare utvecklingen av Karlstad. Det här stora projektet har gett oss ovärderliga erfarenheter när vi nu ger oss i kast med att bygga cirka 400 nya bostäder på det gamla Coop-området vid Tullholmsviken, säger hon.

– Just blandningen av nya och gamla byggnader gör Bryggudden till en extra attraktiv stadsdel, säger Gert Wingårdh.

Stadsbyggnadsnämndens ordförande Erik Nilsson (KD) tror att många Karlstadsbor är stolta över hur Bryggudden ser ut i dag.
Stadsbyggnadsnämndens ordförande Erik Nilsson (KD) tror att många Karlstadsbor är stolta över hur Bryggudden ser ut i dag. Foto: Mikael Lindblom

Även Erik Nilsson (KD,) ordförande i stadsbyggnadsnämnden, anser att ombyggnaden av Bryggudden har blivit ett lyft för Karlstad.

– Det är ett väldigt bra exempel på när man gör en stadsomvandling och går från ett industriområde och skapar någonting nytt med mängder av verksamheter, kontor och bostäder.

– Jag tror att många Karlstadsbor är nöjda och stolta över hur Bryggudden ser ut i dag. Alla inblandade har gjort ett en väldigt bra arbete. Samtidigt är området fortfarande i utveckling. Det går alltid att tillföra nya saker.

Artikeltaggar

Anders LöfbergBostad och byggenBrygguddenGert WingårdhKarlstads kommunLöfberg FastigheterLöfbergsNyheterSture EmanuelssonTherese GustafssonTomas Rhöse

Så här jobbar NWT med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.