• idag
    2 okt
    10°
    • Vind
      4 m/s
    • Vindriktning
      NO
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • lördag
    3 okt
    16°
    • Vind
      6 m/s
    • Vindriktning
      O
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • söndag
    4 okt
    15°
    • Vind
      7 m/s
    • Vindriktning
      O
    • Nederbörd
      2.0 mm
  • måndag
    5 okt
    15°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      SO
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • tisdag
    6 okt
    14°
    • Vind
      4 m/s
    • Vindriktning
      NO
    • Nederbörd
      3.2 mm

Fortsätt satsa på försvaret

Debatt | Coronaviruset
PUBLICERAD:
I Sverige har Försvarsmakten hjälpt till med både provtagning och byggt ett fältsjukhus i Älvsjömässan, skriver Anna Wieslander.
Foto: Jonas Ekströmer/TT
Vi måste bygga en tröskeleffekt mot länder som Ryssland, och kunna vara en trovärdig aktör på den internationella arenan. Dessutom är det viktigt att Sverige och Europa kan förebygga konflikter och humanitära kriser i sin närhet, skriver Anna Wieslander.

Sverige, Europa och världen genomgår en historisk tid som markerar början på slutet av den era som följde Berlinmurens fall för drygt 30 år sedan. Överst på alla nyhetssidor syns de senaste uppdateringarna kring covid-19 och effekterna av viruset runt om i världen.

De ekonomiska konsekvenserna förutspås bli enorma. IMF bedömer att den globala bruttonationalprodukten (BNP) under år 2020 kommer minska med 3 procent, en siffra som är mycket högre än vid finanskrisen 2008-09. Sveriges BNP bedöms minska med fyra procent, enligt finansminister Magdalena Andersson (S).

De europeiska försvarsmakterna har synts mer än vanligt i krisen. I Spanien har de desinfekterat tågstationer, i Frankrike har de flyttat patienter med flyg, i Sverige har Försvarsmakten hjälpt till med både provtagning och byggt ett fältsjukhus i Älvsjömässan. Insatserna hyllas, men försvarsmakterna riskerar ändå att drabbas hårt av ekonomiska påfrestningar till följd av coronaviruset. En analys (Avascent 15/4) bedömer att i Europa kan försvarsutgifterna minska med 21-56 miljarder dollar under 2020.

Sverige står inför ett mycket viktigt beslut som i höst ska fastställa inriktningen för både det militära och det civila försvaret för åren 2021-2025. Försvarsberedningens rapporter (2017 och 2019) visade tydligt att försvaret inte är krigsdugligt, det vill säga i stånd att möta ett väpnat angrepp, som givet omvärldsutvecklingen inte längre kan uteslutas. Bristerna i försvarsförmågan är stora och omställningen till ett krigsdugligt försvar måste inledas nu.

Finansieringen av försvaret har debatterats intensivt. Den debatten riskerar att bli än mer laddad givet andra satsningar som nu också måste göras för att rädda jobb och sjukvård. Mot den bakgrunden är det viktigt att betona att ett väl fungerande försvar kan göra flera saker samtidigt: verka för avskräckning och försvar, vara aktiv i samhällets krishantering i fred och främja internationell säkerhet. Men det kan bara göra detta med tillräckliga investeringar och satsningar på personal och materiel.

Sverige måste fortsätta att investera i försvaret av flera skäl. Vi måste bygga en tröskeleffekt mot länder som Ryssland, och kunna vara en trovärdig aktör på den internationella arenan. Dessutom är det viktigt att Sverige och Europa kan förebygga konflikter och humanitära kriser i sin närhet, som Afrika och Mellanöstern. Visst kostar det. Men ett stärkt försvar erbjuder också nya jobb och bidrar till att ekonomins hjul rullar. I grund och botten handlar det om att Sveriges intressen och värderingar är fredade.

Att ha en god beredskap mot såväl militära som icke-militära hot är essentiellt för att garantera svensk säkerhet. Här bidrar Allmänna Försvarsföreningen (AFF) runt om i landet som en politiskt obunden debatt- och kunskapsarena. I år firar föreningen 130 år. Nu mer än någonsin, när hoten är fler och mer komplexa, intensifierar vi arbetet för ett modernare och starkare svenskt försvar. Låt oss innerligt hoppas att politikerna i höst gör likadant.

Anna Wieslander

Generalsekreterare, AFF

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.