• idag
    26 sep
    12°
    • Vind
      6 m/s
    • Vindriktning
      NO
    • Nederbörd
      0.8 mm
  • söndag
    27 sep
    16°
    • Vind
      6 m/s
    • Vindriktning
      NO
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • måndag
    28 sep
    19°
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      NO
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • tisdag
    29 sep
    16°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      O
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • onsdag
    30 sep
    16°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      O
    • Nederbörd
      0.0 mm

Slutreplik: 250-banor som kan ta gods blir billigare

Debatt
PUBLICERAD:
Alltså inte bara för godstransporternas och miljöns skull utan också för kostnaderna – bygg nya stambanor som vanliga svenska standardjärnvägar för 250 kilometer i timmen, skriver Håkan Norén.
Foto: Johan Nilsson/TT
Även om det här bara är ett enkelt räkneexempel och fler faktorer kan läggas in så tyder verkligheten mycket på att en standardbana för 250 kilometer i timmen är betydligt billigare, skriver Håkan Norén.

Svar till Jan Du Rietz (NWT 20/5).

Inledningsvis måste jag erkänna att Jan Du Rietz slår mig på åtminstone en punkt med säkerhet. Han har ägnat sig åt järnvägsdebatten i 40 år. Jag kan tyvärr bara komma upp i 30 år.

Jag ska försöka inskränka mig till en fråga som Du Rietz tar upp och som höghastighetsentusiasterna brukar försöka missleda läsarna med. Han skriver att ”en bana för 250 kilometer i timmen är ... olönsammare än en för 320 enligt Trafikverket” Men han utelämnar en viktig uppgift. Det gäller om båda byggs som höghastighetsbanor.

På den glidningen av baserar han att argumenten i mina tidigare inlägg är ”ohållbara”. När det gäller alternativet att bygga standardbanor för 250 finns tyvärr inga offentliga kostnadsberäkningar gjorda, åtminstone inte av Trafikverket. Det han påstår om allt eländet med mitt förslag saknar således faktaunderlag.

Höghastighetsbanor behöver inte så stor bärighet och kan byggas med större stigningar eftersom det bara ska gå lätta persontåg på dem. Men å andra sidan kräver banorna så stora kurvradier att den måste gå nästan spikrakt. Det gör att man istället måste bygga fler och längre kostnadskrävande broar och tunnlar – som också medför större miljöingrepp.

Verkligheten kan belysas i en enkel jämförelse mellan Botniabanan, som byggts som vanlig 250-bana och Ostlänken, som planeras som höghastighetsbana för 250 kilometer i timmen. Om man tar kostnaden för Botniabanan, som är enkelspårig, och räknar upp med 50 procent, för jämförelsen med Ostlänkens dubbelspår, och till dagens penningvärde kostade den 1,5 miljarder per mil.

Det ska jämföras med att Ostlänken i dag kan beräknas kosta 4,5 miljarder per mil. Det innebär alltså att Ostlänken som höghastighetsbana för 250 kilometer i timmen kostar tre gånger så mycket per mil att bygga som Botniabanan, där tågen kan gå med samma toppfart och dessutom klara godståg. Eftersom Ostlänken bara är på planeringsstadiet kan skillnaden öka.

Även om det här bara är ett enkelt räkneexempel och fler faktorer kan läggas in så tyder verkligheten mycket på att en standardbana för 250 kilometer i timmen är betydligt billigare. Dessutom får man ett avsevärt bättre resultat i en samhällsekonomisk kalkyl om man väger in godsets plusvärde – mot några minuters tidsvinst för en liten grupp bråttomresenärer.

Alltså inte bara för godstransporternas och miljöns skull utan också för kostnaderna – bygg nya stambanor som vanliga svenska standardjärnvägar för 250 kilometer i timmen. Järnvägar som även kan ta gods.

Med det tackar jag för mig i den här debatten.

Håkan Norén

Journalist och järnvägsdebattör, Nyköping

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.