• idag
    26 nov
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      NV
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • fredag
    27 nov
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      N
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • lördag
    28 nov
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      SO
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • söndag
    29 nov
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      N
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • måndag
    30 nov
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      SV
    • Nederbörd
      0.0 mm

Nu ska försvaret psykas

Ledare
PUBLICERAD:
Anders Danielsson (på skärmen) lämnar sin utredning till inrikesminister Mikael Damberg (S).
Foto: Claudio Bresciani/TT
Ett väldigt svenskt sätt att försöka komma tillrätta med ett problem är att tillsätta en ny myndighet. Sålunda föreslås att det inrättas en ny myndighet för det psykologiska försvaret för att möta otillbörlig informationspåverkan och vilseledande information mot Sverige. Och visst behöver det psykologiska försvaret stärkas, likt all annan försvarsförmåga i landet.

Sverige hade faktiskt en sådan myndighet, som lades ned så sent som 2008 – Styrelsen för psykologiskt försvar. Den bildades, då under namnet Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar, 1954, men föregångare fanns under andra världskriget. Utredaren Anders Danielsson, tidigare bland annat chef för Säkerhetspolisen, föreslår att den nya myndigheten inrättas 2022.

Det finns emellertid något grundläggande problematiskt med en sådan här myndighet. Visst behöver vi ett försvar mot påverkansoperationer och desinformation från främmande makt och andra aktörer som vill sabotera för Sverige. Numera så har det också blivit lättare med sociala mediers intåg. Men var drar man gränsen mot legitim kritik och granskning? Och vem skall betros med att göra det? Samtidigt säger Danielsson säger att själva ändamålet med ett psykologiskt försvar är att värna det öppna och demokratiska samhället och den fria åsiktsbildningen.

Det vore bara alldeles för lätt att med hjälp av en myndighet för psykologiskt försvar utmåla kritiker av olika företeelser i samhället som personer som svartmålar Sverigebilden och sprider falsk information. Hela debatten kring "fake news" har ju slagit bakut när alla sidor använder stämpeln mot sina motståndare, vilket vi knappast blir klokare av. All osäkerhet kring den rådande coronapandemin gör också att man kan tysta kritiker mot olika strategier och metoder för smittbekämpning med att de är samhällsfarliga eller går andras ärenden.

Vad kan hända med ett psykologiskt försvar vid ännu skarpare kriser eller rent av krigssituationer? En föregångare under kriget hette Statens informationsstyrelse och de ägnade sig bland annat åt att kartlägga och styra opinionsbildningen och kanske allvarligast att man med konfiskation och transportförbud inskränkte pressfriheten.

Utredningen föreslår också att den nya myndigheten skall ha rätt att beställa signalspaning, något som kritiseras av den militära underrättelse- och säkerhetstjänsten, Must. Och det borde räcka med det informationsutbyte som redan finns och där psykförsvaret också kommer att bli en del av. Om det sedan behövs ett nationellt centrum för psykologiskt försvar för detta inom myndigheten kan också diskuteras.

Det bästa det nya psykförsvaret kan göra är att utbilda, informera, beställa forskning och agera för att höja försvarsviljan, och inte att försöka agera åsiktspolis eller lägga tillrätta Sverigebilden. Ytterst är det vi själva som är värnet mot desinformation.

Detta är en ledarartikel som uttrycker tidningens politiska linje. Nya Wermlands-Tidningens politiska etikett är konservativ.