Den 9 december 2019 klev han in i rollen som Värmlands landshövding.
Föga kunde Georg Andrén ana att han skulle kastas in i hetluften per omgående.
Vi har träffat landshövdingen efter ett halvår på posten och pratat roller, corona och fika.
I runt tre månader har Värmland och omvärlden levt med coronapandemin. Georg Andrén uppskattar att 80–95 procent av arbetstiden kretsar kring virussjukdomen, på ett eller annat sätt.
Hur mår Värmland i detta nu?
– (lång tystnad) Jag tror att Värmland fortsätter att må ganska bra. Några värmlänningar vet precis vad corona är, de är eller har varit sjuka eller har mist en anhörig, medan vi andra är oroliga, som att vi går och väntar på någonting som vi inte riktigt vet hur det ser ut.
– Vi har följt rekommendationer ganska länge nu, som hålla avstånd, tvätta händer, undvika folksamlingar, och det måste vi fortsätta med för att inte skapa problem för regionens förmåga att bedriva bra vård.
Nyligen besökte Georg Andrén Filipstad, en kommun som haft en del problem med coronasmitta inom vården, och tar den kommunen som exempel på bilder han möts av.
– Den ena fick jag från chefer och krisstaben, som berättade att man riggat sig och jobbar effektivt och har koll på boenden och personal. Därefter träffade jag personal och där märkte jag att det finns en oro och frustration om att går långsamt, säger han och kommer in på den största utmaningen för tillfället, kommunikation och information.
– Vi ska berätta att vi har läget under kontroll, och det bedömer jag att de 16 kommunerna har, vi ska också berätta att det är en stor ovisshet samt, och det är enormt viktigt, det här är inte över.
När du skrev kontrakt så var det ju ingen som kunde förutse att det skulle se ut såhär några månader senare. Hur har det påverkat dig och din tjänst?
– Jag har ett sexårskontrakt och därmed god tid att lära känna Värmland, tänkte jag. Så jag hade en fulltecknad kalender med spännande evenemang, möten och samtal det här året, men i mitten av mars så fick vi planera om. Jag fick bli mycket mer operativ snabbare än jag hade tänkt.
Det var kanske inte den här situationen du hade väntat dig, att kastas rätt in i hetluften.
– Nej, men det är inte bara fel med det. Det har givit mig chansen att träffa många personer på kort tid och snabbt börjat jobba ihop. Jag hade nog inte varit bekant på förnamnsvis med 16 kommunstyrelseordföranden, regionledning och biskop så snabbt annars.
Din kontakt med andra landshövdingar, hur ser den ut i läget vi befinner oss i?
– Den är mycket mer intensiv. Vi träffas på Skype en gång i veckan och det är många mejl fram och tillbaka, där vi utbyter kunskap. Vi delar problematik med Västra Götaland kring gränsen mot Norge.
Just gränsfrågan har Georg Andrén och hans arbetskamrater ägnat mycket tid. Samtal med köpcenterchefer som beskrivit läget och vikten av att öppna gränsen, samtal med regeringskansliet för att vidare befordra informationen.
– Utrikeshandelsminister Anna Hallberg (S) är själv mycket engagerad i frågan och har deltagit på flera digitala möten vi haft. Hon bad om att få konkreta bilder av det faktiska läget för företagare, men även konkreta exempel på vad kommuner och handlare kan göra för att skapa en så säker handel som möjligt. Så vi ringde runt och fick ihop ett dokument som vi skickat till ministern.
– Det kan hon använda när hon pratat med sin norska motpart och säga att ”såhär kommer de norska kunderna att tas emot”. Det tror jag kan ha viss inverkan.
Kommunerna och handlarna fick för halvannan vecka sedan ett datum, den 15 juni, att jobba mot.
– Väldigt viktigt. Ekonomisk logik säger att det är bättre att ha ett datum än inget alls, för då har man något att planera mot. Datumet kan ändras, men nu kan vi jobba mot det. Det är långt ifrån säkert att det blir en öppning, men jag hör från handlare att det har blivit mycket enklare.
Under den rådande krisen har många fått upp ögonen för länsstyrelsernas viktiga roll, menar Georg Andrén. Den att vara en länk mellan statliga myndigheter och kommuner och andra aktörer.
– Vårt jobb är att se till att kommunerna har det de behöver, men också att hålla regeringen informerad.
Vad är egentligen landshövdingens roll? Bilden utåt är många gånger att det är resor runt i länet och bandklippningar.
– Man kan säga att det är två uppdrag. Det ena är att vara myndighetschef över länsstyrelsen, som har områdesansvaret att de beslut som regering och riksdag fattat ska genomföras. Vi ska skapa förutsättningar för att lagstiftningen efterlevs.
– Det andra är ämbetet. Man bor såhär, säger han och slår ut med armarna. Det ingår i jobbet att ha en yta där man kan företräda Värmland, för det ligger i tjänsten att lära känna och skapa relationer med Värmland och värmlänningar inom flera sektorer. Där spelar residenset en viktig roll.
– När det kommer till band så har jag bara fått klippa ett, och det var på vår egen julfest, säger han och skrattar.
När det här har blåst över, hur ska Värmland återhämta sig och vilken roll spelar länsstyrelsen då?
– Värmland tar stryk av det här, det ska man inte sticka under stol med. Många är korttidspermitterade, många har varslats och utsatta grupper, som äldre och psykiskt funktionshindrade som sitter hemma, har förlorat sin sociala kontakt.
– Det kommer att ställa krav på hela den offentliga sektorn, där vi ingår, att verkligen förstå ”hur ser det nya normala ut”.
– Vi vet att vi kommer ha en högre arbetslöshet, det finns risker för ökad utslagning bland barn och unga. Det blir en ny karta att läsa in, men jag tror att vi ren nu har lärt oss mycket av det här, att jobba tillsammans, som vi kan dra nytta av senare.
Han säger att det är spännande med företag som ställer om sin produktion och hur enskilda handlare sträcker ut en hand för att hjälpa till.
– Men jag vill verkligen inte måla det i någon slags rosenskimrande färg, för det kommer att vara besvärligt och vi kommer att fortsätta behöva hjälpas åt.
Närmaste veckan så ska länsstyrelsen titta igenom sin verksamhetsplanering, där man på omedelbar sikt måste fundera på justeringar som måste göras.
– Jag känner mig inte orolig för att vi inte ska hinna med våra uppdrag, men det är viktigt att vi har koll.
Vilka andra frågor är viktiga för länsstyrelsen i nuläget? Till exempel har frågan om människohandel och prostitution hamnat på agendan igen.
– Det är en jätteviktig fråga för oss och vi har också ett arbete kring våld i nära relationer där kommuner och idéburen sektor jobbar tillsammans. Jämställdhetsfrågan är viktig och den tar vi allvarligt på. Vi diskuterar också vår roll nu när FN:s barnkonvention har blivit svensk lag. Det har direkt bäring på corona. Vi vet att kommuner i länet har beslutat att dra in barnomsorgen för 15-timmarsbarnen. Jag ska inte ge mig in i det kommunala självstyret, men jag ställer mig frågor utifrån barnkonvention kring det.
Finns det några frågor som får stå tillbaka?
– Båda ja och nej. De frågor jag nämnde, där har vi kommit till motsatta slutsatsen, att coronafrågan handlar om att säkra den sociala hållbarhet, vilket har fått den lite märkliga effekten hos oss på länsstyrelsen att frågor som rör bland annat jämställdhet, barns rättigheter, funktionshindrades rättigheter, har hamnat tydligare i fokus.
– Det som möjligen har fått stå tillbaka är, och där vi måste säkra upp så vi inte tappar det, är hela naturvårdspaketet som är stort och viktigt för oss.
Landshövdingen återkommer ofta under intervjun till Värmland som ett rikt kulturlandskap. Och det är en sektor som har det svårt i dessa tider.
– Värmland har en stark kulturhistoria, men också ett fantastiskt kulturutryck med nutida kulturutövare. De för en svår tillvaro och har tvingats ställa in allt. Många är sina egna företagare och kan inte korttidspermitteras, så de har hamnat i en rävsax.
– Vi för en dialog med en grupp kulturutövare för att se hur vi kan inspirera och få regeringen och beslutsfattare att fatta smarta beslut för kultursektorn och jag kommer försöka få till ett möte med kulturministern.
Sommaren närmar sig och lite semester kommer du väl att få?
– Det hoppas jag och det bli mycket tid i Värmland. Vi leker med tanken att ta hit vår segelbåt från ostkusten och segla i Vänern. Sedan får vi barnbarn i sommar, så jag hoppas vi kan hälsa på dem och våra barn. Och kanske kan vi åka till vårt hus i Sörmland.
Det kan ni inte nu?
– Det kan man väl egentligen. Jag hinner till den sörmländska gränsen på två timmar, men vi har försökt att hålla tillbaka det.
Var har du fått för känsla av Värmland?
– Att jag vill se mer! Jag visste att jag kom till ett rikt län och har blivit positivt överraskad över hur fint det är. Jag tror att Värmland har en stark fördel i att det är långt till Stockholm, Göteborg och Oslo. Man brukar säga att det är nära, ett par timmar med tåg, men avståndet har gjort att vi måste skapa en egen identitet och har fått ett rikt utbud av sport, friluftsliv och kultur.
Finns det något värmländskt som du tagit till dig och anammat under den här korta tiden i länet?
– Det finns ett citat på fasaden till Värmlands museum av tidigare Dramatenchefen Lars Löfgren: ”Värmland är inte ett landskap, Värmland är ett sinnestillstånd”. Det har jag anammat. Den starka identiteten där det inte är vi och dom, utan det är ett öppet, välkomnande vi.
Din företrädare, Kenneth Johansson, gjorde sig känd för att gilla fika. Vad är din relation till just fika?
– Det är en viktig del av mitt liv. Jag bodde i Guatemala många år och är en stor kaffeälskare. När jag jobbade på Diakonia så brukade jag och min styrelseordförande ha möten på olika fik. Jag och min fru kanske ska ägna sommaren åt att hitta schysta fik i Värmland, funderar Georg Andrén.
Vad har du helst till kaffe?
– Jag har gärna kardemumma i kaffet, som kaffe utan bulle, men ska jag ha något till, vilket jag helst har, så är det nog gärna en kanelbulle.
– Eller en skrädmjölskaka, men de är lite torra måste jag säga, säger han och skrattar.