• idag
    20 sep
    • Vind
      1 m/s
    • Vindriktning
      O
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • måndag
    21 sep
    18°
    • Vind
      5 m/s
    • Vindriktning
      S
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • tisdag
    22 sep
    17°
    • Vind
      5 m/s
    • Vindriktning
      SV
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • onsdag
    23 sep
    15°
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      SV
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • torsdag
    24 sep
    16°
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      SO
    • Nederbörd
      0.0 mm

Ekonomiskt andrum genom sänkta skatter

Debatt | Coronaviruset
PUBLICERAD:
Att ge företagen andrum genom att för en tid upphäva deras skattskyldighet kan bli en stor samhällsekonomisk vinst, skriver Andreas Bergh och Henrik Jordahl.

Coronapandemin har gjort att nästan hela världens ekonomier har stannat av samtidigt. Det har lett till snabba krisåtgärder från de flesta länders regeringar – men också till en debatt om hur stöden ska utformas. En uppfattning som hörs förvånande ofta är att om näringslivet får pengar till skänks av skattebetalarna kommer detta att drabba den offentliga sektorn. Det är nästan exakt tvärtom.

Andreas Bergh, docent och välfärdsforskare vid Ekonomihögskolan i Lund och Institutet för Näringslivsforskning
Foto: Institutet för Näringslivsforskning

Låt oss först framhålla att vi hör till dem som menar att staten bör vara mycket restriktiv med att stötta näringslivet i kriser. Skälet är att man riskerar ge företagen felaktiga incitament och fördröja en långsiktigt önskvärd omvandling av näringslivet. När svensk industri tappade konkurrenskraft på 1970-talet och när finanssektorn tagit på sig för mycket risk på 2000-talet fanns det goda skäl för staten att ta det lugnt med statsstöden.

Men den nuvarande krisen är annorlunda. Virusutbrottet var oväntat och hade ingenting med näringslivets agerande att göra. Svenska företag har bevisat sin konkurrenskraft under lång tid före krisen. Dessutom understiger den svenska offentliga skulden 40 procent av BNP, vilket är långt under både snittet i EU och den maximalt tillåtna skuldsättning på 60 procent som EU:s stabilitetspakt föreskriver. Stundom påstås att staten har god ekonomi medan kommunerna är konkursmässiga, men den låga skuldsättningen gäller alltså hela den offentliga sektorn. Den här gången har staten både motiv och möjlighet att gripa in.

Henrik Jordahl, professor i nationalekonomi vid Örebro universitet och Institutet för Näringslivsforskning
Foto: Karl Gabor

Ett stort fokus för krisåtgärderna hittills har varit att trygga de anställdas försörjning genom socialförsäkringarna, främst a-kassan. Det behöver inte vara fel, men det finns en tendens hos arbetarrörelsen att ta företagens existens för given. Många små och medelstora företag som nu dras med höga fasta kostnader och nästan inga intäkter kommer att vara avgörande för sysselsättningens återhämtning efter krisen, och därmed för framtidens skatteintäkter.

Att ge företagen andrum genom att för en tid upphäva deras skattskyldighet kan bli en stor samhällsekonomisk vinst. Inga skattepengar kommer in från företag som tvingas i konkurs. Att stödja företag genom att sänka deras skatter är en enkel åtgärd som innebär att stöden hamnar på den nivå som företagen normalt sett bidrar med. En ytterligare fördel jämfört med mer komplicerade lösningar är att företag som är olönsamma i grunden inte ges chansen att överleva genom att locka till sig så stora stöd som möjligt.

Coronapandemin är en exceptionell kris som företagen saknar skuld till. För att undvika en ekonomisk härdsmälta behövs exceptionella åtgärder. Det ligger i allas intresse att konkurrenskraftiga svenska företag överlever krisen.

Andreas Bergh

Docent och välfärdsforskare vid Ekonomihögskolan i Lund och Institutet för Näringslivsforskning

Henrik Jordahl

Professor i nationalekonomi vid Örebro universitet och Institutet för Näringslivsforskning

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.