CSK: Renovera ger mindre vård för pengarna

Att renovera befintliga byggnader ger mindre vård för pengarna. Och de nya lokalerna ska vara så flexibla att lärdomar från exempelvis coronapandemin ska gå att ta tillvara.

Det menar Jim Nilsson, projektchef på Regionfastigheter.

Tjänstemannaunderlaget skissar på två nivåer på projektkostnader. Den ena landar på runt 4,9 miljarder och den andra på ungefär 6,5 miljarder. I det här spannet kan alltså ombyggnationen av Centralsjukhuset i Karlstad tänkas hamna. Men alla kostnader ingår inte, utan en del driftsmedel tillkommer.

Jim Nilsson är projektchef på Regionfastigheter och har svårt att uppskatta hur stor del av kostnaden som inte finns med i de två kalkylerna.

– Allting är per definition inte en investering. Det är sådana saker som är viktigt att vi är tydliga med.

Merparten av arbetet med förslaget gjordes innan coronapandemin slog till. Men det ska ändå gå att få med lärdomar och förändringar som pandemin ger i de nya lokalerna.

– Ingången i det här har varit att vi ska kunna ha flexibla byggnader för att kunna möta verksamhetens förändrade behov.

Räcker inte

Utifrån tidigare beslut i landstinget har inriktningen varit att bygga på det nuvarande sjukhusområdet. Men att bara renovera befintliga hus räcker inte, enligt Jim Nilsson.

– För att klara kraven i dag utifrån smittskydd, arbetsmiljö och byggnormer innebär det att ytorna blir större än i dag. När man har en vårdavdelning med 20 platser i dag så skulle de nya reglerna innebära att vi kanske bara har 15 platser kvar sedan och så splittrar man verksamheten och så får man ännu sämre flöden. Det kostar väldigt mycket och vi kan använda dem till väldigt lite sjukvård om man ska förenkla det.

I dag lever flera vårdavdelningar inte upp till kraven på hygien. Exempelvis är toaletterna för få. Det här ökar risken för smittspridning, enligt underlaget.

Skicket på de hus som ska ersättas varierar. Ett av dem är redan tömt och används som passage. I hus 4, där bland annat infektionsavdelningen finns, beskrivs läget som "akut".

Samtidigt leder nya, större lokaler, till höjda driftskostnader när de är klara.

Pandemieffekt

Merparten av kostnaderna för investeringen kommer på 2030-talet och början av 2040-talet. Samtidigt påverkas regionens ekonomi redan nu av coronapandemi och lågkonjunktur, oklart exakt hur mycket. Enligt tillförordnade ekonomidirektören Agneta Gustavsson får regionen inte full täckning från staten för de 280 miljoner man tappar i skatteintäkter i år. Ett minus på 20 miljoner återstår, enligt regionens beräkningar. Till det kommer effekter av minskade intäkter i till exempel tandvård och kollektivtrafik, som kan vägas upp av sänkta kostnader på andra områden. Den totala effekten är oklar.

Vad finns det för risker med att göra en så här stor investering i de här tiderna?

– Det är väl att det är osäkert på många plan. Sedan får man titta på olika delar, hur projektet ser ut, när man startar och när kostnaden börjar att märkas. Det är en investering över väldigt lång tid så det är svårt att veta om det finns osäkerheter och i så fall vilka dessa är så långt in i framtiden, säger Agneta Gustavsson.