Så hotar klimatkrisen vår hälsa

Värme, småkryp, förorenat dricksvatten.

Ett varmare klimat påverkar vår hälsa. Och de svagaste drabbas värst: till exempel gamla, sjuka och människor med psykisk ohälsa.

I dessa dagar dominerar coronaviruset vår vardag. Men det finns andra pågående kriser som också påverkar vår hälsa. Klimatförändringarna handlar om mer än extremväder och stigande hav, de slår också mot hälsan.

Hettan frestar på kroppen

Stark värme påverkar våra kroppar. De flesta dricker mer vatten, duschar eller badar svalt, klär sig i ljusa, luftiga kläder och vädrar på nätterna nästan automatiskt. Men för sårbara grupper, som äldre, kan det vara svårare. Även små barn kan behöva extra hjälp för att inte fara illa.

Personer som har hjärtsvikt eller har haft hjärtinfarkt är särskilt känsliga för värme.

700 svenskar dog i förtid på grund av värmeböljan 2018. Det är drygt dubbelt så många som avled i trafiken samma år.

Den som vill träna ska helst göra det tidigt på morgonen när det är som svalast.

Maten – större risk att bryta kylkedjan

Ju varmare det är, desto större risk att mat som inte förvaras i kyl och frys blir dålig. I värsta fall bryter du kylkedjan redan på väg från mataffären och bakterierna börjar växa. Mat som står framme är också väldigt känslig.

I dag brukar vi säga rötmånad om den varma och fuktiga perioden i juli–augusti. Men den kan alltså bli längre.

Medicin kan vara värmekänslig

Vissa läkemedel är känsliga för värme och ska inte förvaras varmare än 25 grader, annars finns risken att de inte fungerar som de ska.

– Insulin till exempel är ett sådant, det ska inte förvaras för varmt, säger Eric Le Brasseur, läkare och specialist i allmänmedicin på Region Värmland. I obruten förpackning innan användning ska det dessutom förvaras i kylskåp i två till åtta grader.

Han säger också att vissa läkemedel mot diabetes, högt blodtryck och inflammationer kan bli skadliga om man tar dem när man har vätskebrist. Metformin till exempel, som är ett vanligt läkemedel vid diabetes typ 2, kan vara farligt vid kraftig diarré eller kräkning, feber eller minskat vätskeintag. Man måste då tillfälligt avbryta behandlingen och ta kontakt med sjukvården.

Mer bakterier i varmt badvatten

Varma somrar gör det varmt i vattnet och då växer bakterier bättre. Särskilt barn riskerar att få i i sig vatten och bli sjuka av det. Även risken för algblomning ökar, men då ser vattnet inte särskilt inbjudande ut.

Översvämningar kan sabba dricksvattnet

Översvämningar kanske mest känns som ett problem för hus, vägar och järnvägar. Men i värsta fall kan de göra att förorenat vatten kommer in i dricksvattentäkter.

Klimatförändringarna ökar risken för översvämningar och kan alltså göra att vi oftare kommer att behöva koka kranvatten innan vi kan dricka det för att undvika att bli sjuka.

Fästingarna blir mer aktiva

Fästingarna är redan nu aktiva en stor del av året. Så länge temperaturen är över nollan kan de vara aktiva. Ju varmare det blir, desto mer aktiva blir de.

Fästingar kan dels sprida bakteriesjukdomen borrelia, dels virussjukdomen TBE, som kan leda till hjärninflammation. Borrelia kan behandlas med antibiotika och det finns vaccin mot TBE i förebyggande syfte.

Ångest och oro kan öka

Klimatförändringarna kan skapa extra svår ångest och oro hos människor som redan från början har lätt att känna de här känslorna.

– Det som vi alla oroar oss för när det gäller klimatförändringar kan man ha svårare att hantera om man redan i grunden mår psykiskt dåligt eller har en ångestproblematik, säger Maja Deckner, verksamhetschef för psykiatrins öppenvård i Region Värmland.

– Om du redan i botten är deprimerad så kanske det driver en känsla ännu mer av hopplöshet.

För andra kan klimatångesten bli en drivkraft till förändring.

Den som har svårt att hantera sin klimatångest på egen hand eller med hjälp av familj och vänner kan få stöd exempelvis på vårdcentral eller inom psykiatrin.

Växthusgasutsläpp och luftföroreningar har ofta samma källa

Växthusgaserna i sig bidrar inte till luftföroreningar, men exempelvis trafik, som bidrar till klimatkrisen spär också på luftföroreningarna. Det är främst kväveoxider som bildas vid förbränning och slitagepartiklar från vägbanor, däck och bromsar.

Även här är människor som redan har hälsoproblem värst utsatta: personer med allergi samt hjärt- och kärlsjukdomar.

Man räknar med att ungefär 7 600 personer dör i förtid av luftföroreningar i Sverige varje år. Detta även om luften har blivit bättre på senare år, sedan bly förbjöds som tillsats i bensin i början av 1990-talet.

Säsongssjukdomar kan bli mildare

Klimatförändringarna kan ge enstaka positiva hälsoeffekter. Mildare vintrar kan göra att virus som orsakar influensa, förkylningar och vinterkräksjuka inte sprids lika mycket som när det är kallt och vi är mer inomhus. Det kan göra att färre blir sjuka.

Källor: Eric Le Brasseur, läkare Region Värmland, Vårdguiden 1177, Maja Deckner, verksamhetschef för psykiatrins öppenvård i Region Värmland,