• idag
    30 maj
    18°
    • Vind
      1 m/s
    • Vindriktning
      NO
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • söndag
    31 maj
    20°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      NO
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • måndag
    1 juni
    20°
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      O
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • tisdag
    2 juni
    20°
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      S
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • onsdag
    3 juni
    15°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      O
    • Nederbörd
      0.0 mm

Världen behöver en ny fredsrörelse

Debatt
PUBLICERAD:
Kinas allt starkare satsning på militär styrka är oroande. Man har ekonomiska möjligheter att köpa upp naturtillgångar och industrier världen över, skriver Per-Inge Lidén.
Foto: Han Guan Ng/AP
Men de summor som satsas är oförsvarliga. Världen behöver satsningar på civilt försvar mot de verkliga utmaningar vi har, skriver Per-Inge Lidén.

Som kommunpolitiker vet jag att de medel vi har att röra oss med är begränsade. De behövs för att stärka vård, skola och omsorg. Så resonerar även mina lokala kollegor runt om i världen. Men resurserna är knappa. Samtidigt vet vi att pengar finns det gott om i vår värld. Vart tar de då vägen? Ett av svaren ligger i att de satsas på enorma militärutgifter.

Vår planet står inför stora hot. Den viruspandemi som nu härjar över hela jordklotet visar hur sårbara vi är. Fattigdom gör att människor lider och driver fram flyktingrörelser. Klimatförändringarna hotar att förändra förutsättningarna för våra vardagsliv.

Nu har forskningsinstitutet Sipris siffror kommit och man kan läsa svart på vitt hur militära utgifter ser ut världen över. USA satsade förra året 732 miljarder dollar på militärutgifter – i och för sig en tillbakagång med 15 procent sedan 2010. Kina 261 miljarder dollar – en uppgång på 85 procent sedan 2010. Indien 71 miljarder dollar, Ryssland 65 miljarder dollar och Saudiarabien 61 miljarder dollar. Sverige låg på i sammanhanget hyfsat blygsamma 5,9 miljarder dollar.

Kinas allt starkare satsning på militär styrka är oroande. Man har ekonomiska möjligheter att köpa upp naturtillgångar och industrier världen över. Nu har man också möjlighet att gå in militärt – och man testar sin styrka i Sydkinesiska sjön. Indien, som borde ha annat att tänka på, har gått om Ryssland i satsning på militär förmåga. Kriget med Pakistan ligger hela tiden under ytan och risken för en upptrappning är överhängande.

Ryssland utvecklas mot ett envälde av tsaristisk modell, spänner musklerna mot sina grannländer och underminerar liberal demokrati långt utanför landets gränser. Saudiarabien, med medeltida lagar och total makt för familjen Saud, bygger upp sin styrka i regionen och driver aktivt krig i Jemen. Och USA, ett demokratiskt land men militären ligger i händerna på en president som är oberäknelig och vars värderingar ofta ligger långt från våra demokratiska traditioner.

Stater behöver naturligtvis ha våldsmonopol över sina områden och förmåga att försvara sig och sin konstitution inom rimliga ekonomiska gränser. Men de summor som satsas är oförsvarliga. Världen behöver satsningar på civilt försvar mot de verkliga utmaningar vi har. Vi behöver odla våra marker så att maten räcker till för oss alla utan att transporteras över jordklotet. Vi behöver forskningsresurser för att motverka virus och bakterieangrepp mot mänskligheten. Vi behöver stödja världens länder i att ställa om energianvändningen mot hållbarhet som tål ett tusenårsperspektiv. Vi behöver bekämpa fattigdom och sprida demokrati och välstånd och minska behoven att fly till andra länder. FN:s arbete för gemensam säkerhet behöver prioriteras.

I våra svenska kommuner står vi kommunpolitiker nu inför uppgiften att få våra budgetar att gå ihop. I andra delar av världen sliter våra kollegor också med att få ihop till lärarlöner, vägar och vårdpersonal. Många av dem i länder som satsar miljarder på sina krigsmakter.

Det är dags för en förändring. Världen behöver fred och utveckling.

Per-Inge Lidén

Språkrör, Miljöpartiet Karlstad

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.