• idag
    7 aug
    16°
    • Vind
      1 m/s
    • Vindriktning
      O
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • lördag
    8 aug
    26°
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      S
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • söndag
    9 aug
    25°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      S
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • måndag
    10 aug
    23°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      NO
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • tisdag
    11 aug
    23°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      O
    • Nederbörd
      0.0 mm

Mer nederbörd ställer nya krav på hårdgjorda ytor i stadsmiljöer

Debatt
PUBLICERAD:
Fler hårdgjorda ytor byggs på ett sätt som gör att vattnet inte har någon annanstans att ta vägen än till de redan hårt belastade dagvattensystemen, skriver Ove Bender med flera.
Foto: Gunnar Lundmark/TT
Det finns lösningar. Med nya dränerande material och konstruktionsmetoder kan vi bygga hårda ytor på ett miljömässigt och uthålligt vis, skriver Ove Bender med flera.

Förtätningen av våra städer i kombination med underdimensionerade dagvattensystem är en tickande bomb. Klimatforskare varnar för ökande nederbörd. Dagvattensystemen räcker helt enkelt inte till. Hösten 2019 översvämmades exempelvis ett stort antal källare i Kil vilket ledde till skador för miljontals kronor på både enskilda medborgares egendom och samhället. Det är bara en tidsfråga innan det kommer ett nytt skyfall.

Samtidigt ser vi en stark trend mot förtätade stadskärnor. Fler hårdgjorda ytor byggs på ett sätt som gör att vattnet inte har någon annanstans att ta vägen än till de redan hårt belastade dagvattensystemen. Resultatet blir fler översvämningar och att föroreningar koncentreras i dagvattnet och hotar vårt dricksvatten.

Det är dags för ett byggtekniskt paradigmskifte. Vi kan inte fortsätta att bygga som vi alltid gjort om vi vill ha hållbara städer. Det finns lösningar. Med nya dränerande material och konstruktionsmetoder kan vi bygga hårda ytor på ett miljömässigt och uthålligt vis. Det skulle minska belastningen på dagvattensystemen och reducera mängden föroreningar i våra vattenreservoarer.

Alla i branschen är medvetna om läget. Men hittills har de här metoderna enbart prövats i stora projekt. I mindre byggen gör vi som vi alltid gjort – asfalterar och förtätar. Det går så länge det är rimliga mängder vatten att hantera. Men på sikt kommer det inte att fungera. Att klimatanpassa och underhålla befintligt ledningsnät skulle kosta 3 till 6 miljarder kronor extra per år de nästkommande 20 åren. Och skadorna som uppstår kostar redan miljarder. Köpenhamn redovisar ”vattenskador” för 11 miljarder kronor under 2018. Det nya klimatet tvingar oss att tänka om. Även mindre projekt måste byggas med ny teknik.

Våra gator är en outnyttjad samhällsresurs. Med dränerande marksten kan regnvatten infiltreras direkt ned i förstärkningslagret. På så vis kan stora mängder dagvatten magasineras, fördröjas och renas innan det leds till dagvattensystemet. En metod som används framgångsrikt i länder med hårdare restriktioner än Sverige för vattenavrinning.

De invändningar som finns är att dränerande markstenskonstruktioner inte håller för trafik och att underhållet blir svårt. Men forskning i Sverige och användningen i andra länder bevisar att de håller lika bra som traditionella konstruktioner och underhållet fungerar.

Vad gäller kostnaderna har vi bara ett svar. Vi har inte råd att låta bli.

Ove Bender

Vd, Benders Sverige AB

Magnus Ohlsson

Vd, Cementa AB

Tomaz Lewander

Vd, S:t Eriks

Krister Fahlström

Vd, Starka Betongindustrier KB

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.