• idag
    31 maj
    19°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      NO
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • måndag
    1 juni
    20°
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      O
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • tisdag
    2 juni
    20°
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      S
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • onsdag
    3 juni
    15°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      O
    • Nederbörd
      0.0 mm

Hur länge orkar vi?

Ledare | Coronaviruset
PUBLICERAD:
Håll avståndet i vårparken.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Restriktionerna som sjösatts för att bekämpa coronapandemin tär på människor. Frågan är hur länge vi orkar hålla ut med social distansering och alla begränsningar i vardagslivet. Nu visar också siffror att vi börjat röra på oss mer.

Det är Telia som analyserat anonymiserade mobildata och den visar nu på att resandet till och från och i Värmland ökat i slutet på april och början på maj. Trenden är på det stora hela likadan i övriga landet. Efter dryga två månaders restriktioner för bland annat resande har det börjat krypa i benen på folk. Det undrar inte på. Och då är Sverige ändå världsberömt för att ha några av de minst tvingande inskränkningarna.

Den här nedstängningen och begränsningarna av normalt socialt umgänge är onaturlig, och går heller inte att upprätthålla hur länge som helst. Det är alla länder som infört stenhård karantän insett. Att tvinga folk att mer eller mindre sitta i husarrest i månader är ohållbart, och omänskligt. Därför har man nu börjat öppna upp sina länder, i lite olika takt och på lite olika sätt.

Att dessa "lockdowns" ofta skett i fria och demokratiska länder saknar faktiskt motstycke, och det är förvånansvärt hur mycket folk ändå har accepterat det. De protester som funnits har mestadels varit i Förenta Staterna, som har en annan och mer frihetlig tradition. Motiveringen att bekämpa viruset går förstås hem, men inte hur länge som helst. Att tvingas sitta inne är tärande.

Även med våra mer begränsade restriktioner så sliter det på folk att vardagen har vänts upp och ned under hela våren. Inte konstigt att människor nu börjar inta en mer avslappnad attityd. Kanske det också är det som ligger bakom de nya rekommendationerna, som kom häromdagen, att vi nu skall kunna resa mellan en till två timmar från hemmet. Folk hade nog börjat ändå.

Ett problem här är ju att det inte finns något slutdatum, som psykologiprofessorn Maria Tillfors vid Karlstads universitet också påpekar i NWT (13/5). Finns det någon tidshorisont blir det lättare att hålla ut. Många av de länder som tillämpat hård nedstängning har ändå sagt att inskränkningarna skall gälla till det och det datumet (även om det ibland skjutits upp). I Sverige säger vi mest "tills vidare". Det håller inte.

De länder som nu börjar öppna upp, låt vara ofta till en situation lik den svenska, har ändå presenterat tidsplaner för hur det skall gå till. Det brådskar med att även Sverige tar fram en exitstrategi. Att den sedan kan komma att revideras är en annan sak. Det går inte att låta befolkningen leva i limbo hur länge som helst, för till slut så kommer man att tröttna.

Hittills har vi svenskar varit duktiga på att följa myndigheternas råd och rekommendationer, mycket beroende på den tillit som finns i samhället. Men det kan vi inte leva på i evighet. Det finns en outtalad överenskommelse att om vi gör som ni säger, och det inte blir för hårt, så kommer vi att acceptera restriktioner, men inte obegränsat. Det går inte att leva under förhållanden liknande undantagstillstånd i evighet, i alla fall inte i ett fritt och demokratiskt land.

Detta är en ledarartikel som uttrycker tidningens politiska linje. Nya Wermlands-Tidningens politiska etikett är konservativ.