• idag
    31 maj
    20°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      NO
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • måndag
    1 juni
    20°
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      O
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • tisdag
    2 juni
    20°
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      S
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • onsdag
    3 juni
    15°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      O
    • Nederbörd
      0.0 mm

Replik: Jämställdhet är en förutsättning för att upprätthålla beredskapen

Signerat
PUBLICERAD:
I dag är lite drygt sju procent av brandmännen i de mindre kårerna kvinnor, skriver Ola Mårtensson.
Foto: Björn Lindgren/TT
Räddningstjänster som aktivt vänder sig till kvinnor har ett bredare underlag att rekrytera ifrån, skriver Ola Mårtensson.

Svar till Inger Enkvist (NWT 7/5).

Inger Enkvist kritiserar i sin krönika att Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, avsätter pengar till genusprojekt ”när det finns så många andra pockande behov”. Det är inte ovanligt att debattörer målar upp en motsättning mellan samhällets behov och genusforskning. Den motsättningen är i grunden falsk.

Ett av de största bekymren som svensk kommunal räddningstjänst har är att upprätthålla beredskapen. Detta är ett av alla de områden där MSB stöttar räddningstjänsten, bland annat genom att finansiera forskning. Inger Enkvist nämner att Sverige de senaste åren har drabbats av stora skogsbränder och översvämningar. I samband med dessa händelser har det blivit uppenbart också för allmänheten att det på många håll i landet är svårt att rekrytera deltidsbrandmän. Det gäller inte minst på landsbygden, där man kämpar mot avfolkning och förändrad arbetsmarknad där allt färre jobbar på den ort där de bor. För att kunna upprätthålla en god beredskap i hela Sverige, behövs det rekryteras fler brandmän. Både män och kvinnor.

Räddningstjänster som aktivt vänder sig till kvinnor har ett bredare underlag att rekrytera ifrån. I dag är lite drygt sju procent av brandmännen i de mindre kårerna kvinnor. I en del kårer ligger andelen kvinnor över 20 procent och kvinnorna är förstås helt nödvändiga för att skydda liv och egendom när exempelvis skogar brinner och vattendrag svämmar över.

Inger Enkvist undrar retoriskt vad brandmännen kan tänkas tycka om forskningsprojekt som ”Den genuskodade räddningstjänsten”. Vi vet att många brandmän uppskattar forskningen. Inte minst de brandmän som råkar vara kvinnor uppskattar att forskarna sätter fingret på fördomar, förlegade attityder och ibland direkt sexism som fortfarande hindrar många, bland annat kvinnor, från att söka sig till och stanna kvar i räddningstjänsten.

Ola Mårtensson

Handläggare, jämställdhet och mångfald, MSB

Svar direkt: I en krönika om Myndigheten för samhällsskydd och beredskap skrev jag att medborgarna ska uppmärksamma att skattepengar som avsätts för samhällsskydd och beredskap går till projekt i genusteori. Det har inkommit en reaktion mot min krönika, och den illustrerar just den punkt jag ville fästa uppmärksamhet på.

Den som har reagerat är en handläggare i jämställdhet och mångfald vid Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Vi har alltså ett exempel till på att pengarna till samhällsskydd och beredskap går till annat än samhällsskydd och beredskap, nämligen till lön och omkostnader för den tjänsten. Att personen i fråga protesterar mot min protest kan man ju vänta. Det är hans uppgift, och han gör det på betald arbetstid.

I dessa coronatider talas det om ”statens återkomst”. Vi ser att det är viktigt med gemensamma strukturer. En stark stat är en stat med kompetenta tjänstemän fokuserade på myndighetens centrala uppgift. Svenska staten har emellertid ökat antalet offentligt anställda utan att ha blivit starkare. Vissa anställda har i uppgift att omskola allmänheten och andra anställda. I Sovjetunionen kallades de politiska kommissarier.

Inger Enkvist

Professor emerita i spanska vid Lunds universitet

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.