• söndag
    31 maj
    20°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      NO
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • måndag
    1 juni
    20°
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      O
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • tisdag
    2 juni
    20°
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      S
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • onsdag
    3 juni
    15°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      O
    • Nederbörd
      0.0 mm

Nöd utan värn

Ledare
PUBLICERAD:
Nödvärnsrätten behöver utökas.
Foto: Henrik Montgomery/TT
I vissa situationer hinner inte ordningsmakten komma till undsättning, och då bör var och en få försvara sig, genom att handla i nödvärn. Men den som oavsiktligt dödar i självförsvar riskerar ändå att straffas hårt.

Nödvärnsrättens brister blev tydliga häromveckan. En hotfull, drogpåverkad man hade trängt in i en gårdsägares bostad. Samme man hade samma dag misshandlat och knivhotat gårdsägarens inneboende. Den skrämde gårdsägaren tog fram sin älgstudsare för att avhysa mannen. Men inkräktaren ville inte lyssna, utan ryckte tag i pipan på geväret. Av misstag brann ett skott av och dödade den påverkade mannen. Nu har gårdsägaren dömts till fängelse av hovrätten, för grovt vållande till annans död (Dagens juridik, 27/4).

Rätten till nödvärn lämnar mycket att önska i övrigt. Problemet finns dock inte i domstolen, för den har i det här fallet dömt enligt lagen. Problemet finns i lagboken. Enligt svensk rätt är våld i nödvärn tillåtet om det inte har funnits några andra alternativ.

Var det nödvändigt att ta fram älgstudsaren? Kunde inte gårdsägaren flytt från sitt hus via en bakdörr och kontaktat polisen? Kunde han inte låst in sig på toaletten tills mannen avlägsnat sig? Eftersom det fanns andra alternativ hade gårdsägaren inte handlat i nödvärn. Men sådana bedömningar riskerar att bli rent hypotetiska.

Nödvärnssituationer av det här slaget är ofta präglade av rädsla. Den som är hotad till livet reagerar instinktivt, och är inte klartänkt nog för att fatta välgrundade beslut. Även om domstolarna kan fria för att man inte kunnat besinna sig – så kallad nödvärnsexcess – är det inte tillräckligt.

Och där finns också kärnan i problemet. Svenska domstolar skall inte bara bedöma om en handling skett i självförsvar. De skall även – med facit i hand – utvärdera alternativen. Rent hypotetiskt kan det ha funnits alternativ, men det går sällan att veta med säkerhet om något av de alternativen varit bättre.

Tanken bakom en begränsad nödvärnsrätt är ändå förståelig. Bara för att någon begår brott skall det inte råda fri lejd att bruka våld i gengäld. Det skulle kunna undergräva våldsmonopolet. Däremot kan inte varje livshotande angrepp vridas och vändas på från alla möjliga vinklar. En skicklig åklagare kan oftast konstruera ett alternativt händelseförlopp. Och då kan behovet av nödvärn ifrågasättas av en efterklok domstol.

Det är ännu inte klart om Högsta domstolen kommer att få sista ordet i fallet med gårdsägaren. Oavsett bör nödvärnsrätten vara en politisk fråga för regeringen att hantera. Nuvarande nödvärnsrätt har varit i princip densamma i 50 år. I takt med att den grova kriminaliteten ökar lär den komma att prövas osedvanligt ofta under kommande år. För att undvika fler stötande domar mot dem som agerat för att freda sig behöver nödvärnsrätten stärkas.

Nödvärnsrätten behöver bli en rätt värd namnet. Den som är hotad till livet i sitt eget hem skall inte behöva göra en fullständig rättsutredning på stående fot för att få försvara sig.

Detta är en ledarartikel som uttrycker tidningens politiska linje. Nya Wermlands-Tidningens politiska etikett är konservativ.