Den första maj berikades vi med ännu en skatt – en saftig punktskatt på plastpåsar när vi går och handlar. Numera kostar en plastbärkasse upp till sju kronor styck. Det var i vintras som riksdagen fattade beslutet, som ytterst kommer från januariöverenskommelsen mellan den rödgröna regeringen och dess stödpartier.
Men plastpåseskatten är inget annat än dum symbolpolitik, som inte kommer att förbättra miljön ett dyft. Skatten sägs vara till för att Sverige skall kunna uppnå EU:s mål om en maxförbrukning av plastpåsar till 40 stycken per person och år 2025. I dag förbrukar en svensk cirka 100 plastpåsar om året. Fast förbrukar är inte riktigt rätt ord. De allra flesta återanvänds faktiskt.
75 procent av våra plastpåsar används sedan som soppåsar, vilka i allmänhet förbränns med resten av soporna. 20 procent återanvänds som bärkassar. Återstår ynka 5 procent där man kan förmoda att de flesta används för förvaring. Ytterst få hamnar ute i naturen. Av skräpet i naturen utgör plasten 7 procent medan snus och framför allt fimpar utgör lejonparten (67 respektive 11 procent). Och av plastskräpet är det förpackningar för snabbmat, drycker, godis, cigaretter och snus som är värst. Plastpåsar kommer långt ned på listan, enligt Håll Sverige Rent.
Det hela är en våldsamt missriktad signalering om att vi vill minska plasten i naturen. Särskilt plast i haven brukar nämnas, men 90 procent av den kommer från tio floder i Asien och Afrika. Det är där insatserna borde göras. Att späka oss själva med någon sorts avlatsbrev leder inte till något positivt. Tvärtom kan det undergräva människors tilltro till miljöpolitiken.
Visst kan man ersätta plastpåsar med till exempel billigare papperskassar, men de fungerar inte alltid optimalt, särskilt inte när väderleken är blötare. De är bräckligare, och går heller inte att använda som soppåsar. De särskilda avfallspåsar man kan köpa är ofta av sämre kvalitet.
Tygkassar brukar framhållas som ett miljövänligt substitut, men inget kunde vara mer felaktigt. Enligt en granskning från den danska motsvarigheten till Naturvårdsverket 2018 så ger en tygkasse i ekologiskt bomull 20 000 gånger högre samlat avtryck på miljön, och måste därtill användas dagligen i 55 år för att nå samma låga påverkan som en plastkasse. Snävar man bara in det till att handla om så kallad klimatpåverkan så räcker det med att använda den 149 gånger, men det vore rent oärligt att bortse från alla andra miljöfaktorer.
På senare tid har också tillverkningen av plastpåsar blivit mycket mer miljövänlig. På Bengt Lundin AB i Jössefors har man gått från att för 10 år sedan använda 5 procent återvunnet material till 80 procent nu. Men det tar inte skatten hänsyn till. Detta ledde till att Lundins i vintras fick varsla 27 anställda om uppsägning. Så slår skatten mot miljövänligt företagande.