Hans Nordberg i Båtstad är upprörd över att han kan få vänta ett halvår på länsstyrelsens besked om att få ta ner barkborreskadade granar.
– Då är skadan redan skedd.
Båtstad ligger söder om Höljes i norra Värmland. Hans Nordberg har i vår avverkat skog på ett område där en del av skiftet är Natura 2000-klassat område.
På den skyddade delen upptäckte han mellan fem och tio granar som angripits av granbarkborren.
– Eftersom Sverige förklarat krig mot granbarkborren så ansökte vi till Länsstyrelsen i Värmland om att få avlägsna angripna träd innan svärmning, säger Hans Nordberg.
Svaret han fick var att handläggningstiden var 180 dagar.
– Det är frustrerande. Då är skadan redan skedd, säger han.
Kan gå fortare
Enligt handläggare på länsstyrelsen kan det gå fortare än så att få ett beslut. Om det bedöms som rätt åtgärd att ta bort träden.
– Det avgörs från fall till fall. Det finns många regler och lagar att ta hänsyn till. I ett naturreservat vill man ha en del död ved, säger Jan Cedervind, handläggare på Länsstyrelsen i Värmland.
Han tror att i stort har skyddade områden väldigt lite med spridning av granbarkborre att göra.
– Men i det enskilda fallet kan det vara så att närliggande skog drabbas.
Liten del
Enligt Jan Cedervind är 1,5 procent av den totala skogsarealen i Värmland skyddad på ett sånt sätt att skogsbruk inte får ske.
– Av den procenten är cirka en femtedel begärlig för granbarkborre.
Många markägare i Värmland kämpar just nu, precis som Hans Nordberg, mot barkborren.
För honom blev länsstyrelsens besked frustrerande.
Jan Cedervind:
– Vi tar verkligen situationen på allvar och deltar bland annat i projektet Stoppa borrarna.
Bengt Danielsson, distriktschef på Skogsstyrelsen har samma uppfattning som länsstyrelsen.
– Det finns en debatt om att naturskydd är en yngelhärd. Men det är så liten andel. Det stora problemet är produktionsskogen, säger