• idag
    25 nov
    • Vind
      5 m/s
    • Vindriktning
      SV
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • torsdag
    26 nov
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      NV
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • fredag
    27 nov
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      N
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • lördag
    28 nov
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      SO
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • söndag
    29 nov
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      N
    • Nederbörd
      0.0 mm

Stäng dörren till en ny fastighetsskatt

Debatt
PUBLICERAD:
Vi köper våra bostäder med hårt beskattade pengar. Den som köper ett småhus betalar även höga stämpelskatter vid köpet och vid försäljning av småhus och bostadsrätter beskattas en eventuell värdeökning, skriver Sofia Linder.
Foto: Skattebetalarna
Förslagen om begränsningsregler för lägre inkomster innebär i praktiken att fastighetsskatten blir en förtäckt inkomstskatt. En löneökning leder då till både högre inkomstskatt och högre fastighetsskatt, skriver Sofia Linder.

Den statliga fastighetsskatten kan vara på väg tillbaka och kan även komma att inkludera bostadsrätter. Många ekonomer vurmar för skatten och under förra året presenterades flera olika förslag på en fastighetsskatt som även skulle inkludera bostadsrätter, däribland Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi, Finanspolitiska rådet och Kommunal. Men det råder missförstånd om vilka effekter en fastighetsskatt skulle få och man bortser från de principiella problemen med skatten. Det visar en rapport från Skattebetalarna där vi granskar förslagen.

Ett genomsnittligt småhus i Sverige (försäljningspris 3 miljoner kronor) skulle med de olika förslagen få en årlig fastighetsskatt i intervallet 11 000 till 27 400 kronor att jämföra med dagens högsta fastighetsavgift på 8 349 kronor. Motsvarande för en genomsnittlig tvåa (2,3 miljoner kronor) skulle bli en fastighetsskatt på mellan 5 300 till 20 500 kronor, att jämföra med dagens maxbelopp på 1 429 kronor per lägenhet.

I rapporten konstaterar vi att det finns fem grundläggande problem med en återinförd fastighetsskatt.

Bostaden som beskattas genererar i regel inte intäkter att betala skatten med. På så sätt skiljer sig en skatt på boende från många andra skatter som vi betalar, vilka baseras på inkomstströmmar snarare än fasta värden. Den godtyckliga massvärderingsmetoden skapar även en stor oförutsägbarhet och otrygghet för stigande taxeringsvärden.

Förslagen om begränsningsregler för lägre inkomster innebär i praktiken att fastighetsskatten blir en förtäckt inkomstskatt. En löneökning leder då till både högre inkomstskatt och högre fastighetsskatt.

Sambandet mellan höga taxeringsvärden och höga inkomster är inte lika starkt som många antar. Med nya siffror från SCB kan vi visa att fyra av tio som äger ett småhus med ett taxeringsvärde på 4 miljoner kronor eller mer är låg- eller medelinkomsttagare.

Det är en förenkling att påstå att rika storstadsbor gynnas. Stora regionala prisskillnader bidrar till att identiska hus skulle beskattas olika beroende på var i landet de ligger. Dessutom innebär ett bostadsköp i regioner med högre prisläge ett större personligt risktagande. Det bör också beaktas att storstadsbor står för en betydande andel av skatteintäkterna från vinster vid bostadsförsäljningar, stämpelskatter och uppskovsränta.

Vi köper våra bostäder med hårt beskattade pengar. Den som köper ett småhus betalar även höga stämpelskatter vid köpet och vid försäljning av småhus och bostadsrätter beskattas en eventuell värdeökning. Man ska också minnas att den förändrade fastighetsbeskattningen finansierades genom bland annat höjd reavinstskatt. Att det skulle råda någon underbeskattning av fastigheter jämfört med tidigare är en myt.

Boendebeskattningen ska vara transparent, förutsägbar och legitim för den enskilda skattebetalaren. Därför bör den dörr som nu håller på att öppnas till en återinförd fastighetsskatt stängas för gott.

Sofia Linder

Chefekonom, Skattebetalarna

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.