Replik: Upphandlade friskolor gör skolan mer jämlik

Debatt
PUBLICERAD:
Grundskolan är dock till för alla barn och då ska också alla uppmuntras att lyckas utifrån sina förutsättningar, skriver Anders Andersson.
Foto: Alexander Olivera/TT
Det är just denna uppdelning mellan socioekonomiska grupper jag vänder mig emot, därför att det riskerar att skapa ett ojämlikt samhälle redan i grundskolan, skriver Anders Andersson.

Svar till Emil Wallin (NWT 15/4).

I repliken Vår modell hjälper alla slags elever (NWT 21/4) skriver rektor Emil Wallin missvisande att jag kritiserar Nordic International Schools (NIS) traditionella modell med fokus på kunskap och på ordning och reda i artikeln Är de gamla läroverken på väg att återuppstå? (NWT 15/4). Tvärtom skrev jag att mycket av det som skolan står för är lätt att hålla med om och självklart har landets alla grundskolor samma fokus. Annat vore tjänstefel.

Det jag vänder mig emot är att NIS har engelska som primärt språk och att skolan säger sig ha högt studietempo. Barn som har nog med att ta sig igenom grundskolan på svenska väljer sannolikt inte en skola där undervisningen bedrivs på engelska eller som signalerar att studietempot är högt, vilket bidrar till att främst studiemotiverade barn och barn till studiemedvetna föräldrar söker skolan. Grundskolan är dock till för alla barn och då ska också alla uppmuntras att lyckas utifrån sina förutsättningar, oavsett om det gäller att få ett E eller A i betyg.

Wallin skriver att elevunderlaget inte är skälet till att NIS fungerar bra och nämner att 75 procent av elevernas föräldrar har eftergymnasial utbildning. Barns prestationer i skolan har alltid varit kopplade till föräldrarnas utbildningsnivå (Hög utbildning går i arv, SCB, 2016) och det är troligt att detta även bidrar till elevernas framgång på NIS, liksom att motsvarande elever når framgångar i kommunala skolor.

Wallin hänvisar istället till internationell forskning, som visar att traditionella skolor med ordning och reda höjer elevers kunskapsresultat markant, vilket dock är lättare att åstadkomma i skolor dit studiemotiverade elever från socioekonomiskt starka familjer sökt sig. Samtidigt blir det svårare med ordning och reda i skolorna dessa elever väljer bort, vilket leder till ökad segregation. Detta kopplat till det fria skolvalet har Anders Trumberg vid Örebro universitet belyst i sin forskning.

Det är just denna uppdelning mellan socioekonomiska grupper jag vänder mig emot, därför att det riskerar att skapa ett ojämlikt samhälle redan i grundskolan. Förr eller senare uppkommer och förstärks ekonomiska och kulturella skillnader människor emellan, men låt barn så långt som möjligt vara befriade från detta genom att de åtminstone får gå i samma grundskola.

Wallin skriver vidare att NIS ”utbildningsmodell avviker från den ’progressiva’, elevledda utbildningsfilosofi som dominerat Sverige sedan 1990-talet, i vilken betydelsen av kunskaper tonats ned till fördel för elevinflytandet”. Detta är dock ingen stor sak i dagens skola, som oavsett huvudman främst styrs av skollag, förordningar, läroplaner och kursplaner.

Det svenska skolsystemets stora utmaning är att locka lärare till kanske främst högstadiet, samt att höja alla elevers kunskapsnivå. Den kommunala grundskolan, där 85 procent av alla elever går, måste helt enkelt bli attraktivare för elever, lärare och föräldrar och lyckas bättre med sin måluppfyllelse på alla kunskapsnivåer. För att nå dit tror jag att det krävs större genomtänkta upptagningsområden med nya attraktiva strategiskt placerade skolor för att få mer blandade klasser, mindre klasser för ökad individualisering och mindre undervisningstid för lärarna.

Hur skolorna i övrigt ska utformas kan ju ske i samarbete med alla skolhuvudmän, samt istället för att friskolorna ”plockar russinen ur kakan” kan de bli en upphandlad del av den kommunala grundskolan. Först då tror jag att alla Karlstads elever kan förverkliga sin potential, som Wallin slutligen skriver.

Anders Andersson

Lärare, Skoghall

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.