Hoppa till huvudinnehållet

Kvinnojouren ser en ökad medvetenhet kring våld mot kvinnor

Publicerad:
Elisabeth Björk, ordförande Alla kvinnors hus, berättar om att antalet stödsamtal har ökat under de senaste åren.
Elisabeth Björk, ordförande Alla kvinnors hus, berättar om att antalet stödsamtal har ökat under de senaste åren. Foto: Lisa Olaison

De ideella jourkvinnorna på Kvinnojouren får regelbundet möta kvinnor som på ett eller annat sätt utsatts för våld, ofta i nära relationer. Under de senaste fem åren har man kunnat se en kraftig ökning av antalet kvinnor som har hört av sig, men det behöver inte bero på att det är fler som blivit utsatta.

Agneta lämnades naken och sönderslagen på gräsmattan

Den ideella organisationen Alla kvinnors hus har funnits sedan 1982 och hit hör både Tjejjouren och Kvinnojouren. Tjejjouren jobbar mest mot ungdomar medan kvinnojouren bland annat erbjuder stödboenden till kvinnor i en akut farlig situation.

– Kvinnojouren har också stödsamtal till kvinnor som utsatts för våld. Framför allt i nära relationer men det kan också vara till exempel våldtäkter. Allt som hamnar under paraplybegreppet mäns våld mot kvinnor, säger Elisabeth Björk, ordförande för Alla kvinnors hus i Karlstad.

Hon berättar att verksamheten kring stödsamtalen växer för varje år och att man framför allt såg en stor ökning i samband med metoo-rörelsen.

– Sedan dess har det varit en kraftig kurva uppåt. Det samtalet visade upp problemet på ett sätt som vi försökt göra i alla år.

Under 2019 hade Kvinnojouren 1194 stödsamtal som fördelades på 309 personer.

Tror du att problemet i sig har blivit större eller att fler vågar prata om det?

– Det finns fortfarande ett enormt mörkertal men jag tror ändå att det beror på en ökad medvetenhet.

"Kanske pågick det i tio minuter och hon trodde att hon skulle dö"

Svårt att identifiera

De flesta som tar en första kontakt med Kvinnojouren gör det genom telefon.

– Det är väldigt vanligt att de säger "jag vet inte om jag har kommit rätt" och "jag vet inte om jag borde ta upp er tid", berättar Elisabeth Björk.

– Det visar sig alltid att de har kommit rätt.

Ofta har våldet pågått under en lång tid vilket också har inneburit en normaliseringsprocess.

– Det gör att många har svårt att identifiera att det faktiskt är våld de har blivit utsatta för. Så det är ofta därför man kommer till oss. För att kunna sätta ord på det.

Om man hör av sig kan man vara helt anonym och man behöver inte ringa till Kvinnojouren i sin egen stad.

– Vi vill att man ska kunna känna det förtroendet för oss. Vi gör ingenting över kvinnornas huvuden. Men om de vill ha stöd, guidning eller hjälp att ta sig ur en våldsam relation finns vi alltid där.

Malin, 42, misshandlades av TinderdejtenPolisen: Våldet mot kvinnor ökar

Artikeltaggar

Elisabeth BjörkGrov kvinnofridskränkningKarlstadkvinnojourenNyheter

Så här jobbar NWT med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.