• onsdag
    23 sep
    15°
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      SV
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • torsdag
    24 sep
    16°
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      SO
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • fredag
    25 sep
    15°
    • Vind
      5 m/s
    • Vindriktning
      SO
    • Nederbörd
      2.7 mm
  • lördag
    26 sep
    15°
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      S
    • Nederbörd
      0.0 mm

Hellre likvärdigt än bra?

Ledare
PUBLICERAD:
Björn Åstrand och utbildningsminister Anna Ekström (S) presenter utredningen om en mer likvärdig skola.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Det är viktigare att skolan är likvärdig än att den är bra. Det tycks vara andemeningen bakom den statliga utredning som lade fram sitt slutbetänkande i går. Således skjuter den in sig på åtgärder som inte är ägnade åt att faktiskt förbättra den svenska skolan.

Förslagen från utredaren Björn Åstrand är i och för sig inte nya. De brukar komma titt som tätt, men har hittills alltid avvisats. Vi har trots allt haft fritt skolval och friskolor i bortåt tre decennier, och det systemet ändrar man inte på utan vidare. Det märkliga är egentligen att kraven på begränsningar ständigt återkommer. Förhoppningsvis kommer även den här utredningen inte att leda vidare.

Skolsegregationen har ökat. Det är en helt korrekt observation, men det är inte så mycket det fria skolvalets fel. Det är snarare en konsekvens av den ökade bostadssegregationen. Och den är i sin tur en följd av en stor, alltför stor enligt många, invandring och en växande skara av det som kallas utanförskapsområden.

Även utan friskolor så hade vi sett samma typ av skolsegregation och i dag så går också flertalet elever på sin närmaste kommunala skola. Det gäller särskilt just elever från bostadssegregerade områden. Men med det fria skolvalet har de i alla fall en möjlighet att söka sig någon annanstans. Det är synd att inte fler gör det. Ett av de få bra förslagen från utredningen är att alla måste göra ett aktivt skolval. Mindre bra är att ett regionaliserat Skolverk skall stå för urvalet.

Mest omtalat blev förslaget om att ta bort köandet som urvalsinstrument och istället införa ett system med lottning och kvotering. Med lottning skulle skapas en stor osäkerhet och ett missnöje hos familjer som inte längre skulle kunna påverka sin situation. Problemet med köer och att vissa föräldrar sätter sina barn i kö redan vid födseln kan tyckas stötande, men det är ett randfenomen på ett par procent.

Ännu mer problematiskt är kvotering för att uppnå, som utredningen säger, "allsidig social sammansättning". Vad betyder det egentligen? Den känsliga frågan vägrar utredaren att svara på och lämnar det helt öppet att tolka för rektorer och skolhuvudmän. Snacka om att öppna för godtycke, för att inte tala om den överhängande risken för diskriminering. Det blir ofrånkomligt om man pekar ut vissa bostadsområden eller elever utifrån social eller etnisk bakgrund.

Kvotering vore inte bara stigmatiserande utan också ett oerhört trubbigt instrument med oklara gränsdragningar. Alla elever med någon typ av utländsk bakgrund skulle då pekas ut, vare sig de kom från en särskilt utsatt bakgrund eller inte. Eller de elever som kan ha det bra trots att de råkar bo på en plats som klassas som utanförskapsområde. Och så vidare. Vem vill eller vågar ge sig in och börja komma med definitioner för att skapa en "allsidig social sammansättning" mot den bakgrunden?

Nej det är inte genom att undergräva det fria skolvalet, åderlåta friskolorna, kvotera och lotta som man får bukt med problemen i den svenska skolan. Att göra det sämre och godtyckligare för alla kanske är "rättvist" enligt någon snäv definition, men bra är det inte. Istället måste fokus ligga på att lyfta de dåliga skolorna. Då lyfter man också elever med dåliga förutsättningar.

Detta är en ledarartikel som uttrycker tidningens politiska linje. Nya Wermlands-Tidningens politiska etikett är konservativ.