• idag
    2 okt
    10°
    • Vind
      4 m/s
    • Vindriktning
      NO
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • lördag
    3 okt
    16°
    • Vind
      6 m/s
    • Vindriktning
      O
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • söndag
    4 okt
    15°
    • Vind
      7 m/s
    • Vindriktning
      O
    • Nederbörd
      2.0 mm
  • måndag
    5 okt
    15°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      SO
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • tisdag
    6 okt
    14°
    • Vind
      4 m/s
    • Vindriktning
      NO
    • Nederbörd
      3.2 mm

Gyllene tillfälle att växla om till en hållbar framtid

Debatt | Coronaviruset
PUBLICERAD:
Är det vettigt att skattebetalarna ska finansiera ett kanske illa skött klimatnegativt företag, utan långsiktig livskraft, skriver Sven Lindström och Peter Karaszi.

Vi lever i en farsot som är den värsta sedan spanska sjukan härjade för precis hundra år sedan. Myndigheter och politiker famlar efter verktyg för att hantera en pandemi som inte bara leder till personliga tragedier utan även samhälleliga och ekonomiska risker och utmaningar. Men här finns också möjligheter.

Sven Lindström, vd, Midsummer.
Foto: Johan Marklund

Balansen mellan smittskydd och ekonomisk depression är en svår avvägning. Här har Sverige valt en annan väg än de flesta andra länder med ett öppnare samhälle och färre restriktioner. Om detta i längden räddar fler liv och företag återstår att se.

Något alla regeringar emellertid är ense om, är vikten av stimulansåtgärder och samhälleligt stöd till såväl privatpersoner som näringslivet. Regeringen har lanserat stödpaket och fler är att vänta. Här finns dock en anledning att stanna upp och tänka till. Vilka ska få stöd och på vilka villkor? Är det vettigt att skattebetalarna ska finansiera ett kanske illa skött klimatnegativt företag, utan långsiktig livskraft?

Peter Karaszi, ekonom och författare
Foto: Privat

För bara ett par månader sedan oroade sig världens ledare och befolkning över planetens överlevnad som uppgavs hänga på hur snabbt vi kunde upphöra med vår förbränning av fossila bränslen för att därigenom minska koldioxidutsläppen. Flygresandet sågs som ett problem och flygskatter infördes. Nu har resandet mer eller mindre upphört. Är detta bra eller dåligt? Hur mycket är ett ”lagom” flygresande och bör staten nu stötta flygbolagen?

Vi anser att Sverige bör gripa detta tillfälle till en svensk ”green new deal” med massiva investeringar i grön infrastruktur: vindkraft, solinstallationer, biobränsle, återvinning, eldrivna fordon samt de ekonomiska ekosystem som omgärdar dessa industrier. Det skapar arbetstillfällen och uppfyller syftet om att ”hålla hjulen igång” - och är samtidigt ett gyllene tillfälle att göra slut med ett fossilberoende samhälle och ta klivet in i en hållbar framtid.

En grön infrastruktursatsning ger också landet en möjlighet att skapa och förädla inhemska världsledande företag inom miljöteknik som kan bli våra nya stora exportföretag. Att ”gamla” branscher försvinner eller minskar behöver inte vara av ondo. Få saknar de ”isgubbar” som levererade isblock hem till folk för att hålla matvaror kalla innan kylskåpet fanns. Många SAS-permitterade är redan omskolade och på väg ut i vårdarbete. Lidl och Apotea nyanställer hundratals f d hotellanställda.

Krisen har också blottat svagheterna med långa globala leveranskedjor. Tillverkning i Asien leder inte bara till förlorade svenska arbetstillfällen utan även till att smutsig kolkraft används för att producera våra varor. En satsning på svenska företag och svenska produkter ger kontroll över värdekedjan och innebär dessutom ett ökat inflytande över såväl skatteintäkter och arbetsförhållanden.

Vi har talat i åratal om behovet av att ställa om samhället i en mer hållbar riktning. Nu mitt i coronakrisen yppar sig en sådan möjlighet. Alla statliga stödåtgärder och stimulanspaket bör bedömas efter hur väl de uppfyller kraven på ett grönare samhälle – med långsiktig ekonomisk livskraft.

Sven Lindström

Vd, Midsummer

Peter Karaszi

Ekonom och författare

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.