• idag
    23 sep
    11°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      S
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • torsdag
    24 sep
    16°
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      SO
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • fredag
    25 sep
    15°
    • Vind
      5 m/s
    • Vindriktning
      SO
    • Nederbörd
      2.7 mm
  • lördag
    26 sep
    15°
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      S
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • söndag
    27 sep
    10°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      SO
    • Nederbörd
      0.0 mm

Regeringen ljög om karensdagen

Ledare | Coronaviruset
PUBLICERAD:
Ingen full ersättning.
Foto: JESSICA GOW / TT
Sin vana trogen har regeringens krishantering präglats av en lång rad halvmesyrer och besvikelser. Få åstadkommer vad som har utlovats. Den tidigt utlovade slopade karensdagen visade sig till och med vara en ren lögn.

Finansminister Magdalena Andersson (S) och finansmarknadsminister Per Bolund (MP) höll tillsammans med stödpartierna Centerpartiets och Liberalernas ekonomiskpolitiska talespersoner en gemensam pressträff 11 mars. I krisens stund hade funnit enighet och trätt fram för att möta krisens utmaningar. De förkunnade stolt att regeringen skulle slopa karensdagen och att staten skulle bära kostnaden istället för företagen.

Det var på alla sätt ett bra beslut. Enkelt och lättfattligt. Karensdagen, som innebär ett avdrag motsvarande ens genomsnittliga dagsverke från sjuklönen man får under de första två veckorna, tas bort. Åtgärden svarade också mot ett reellt behov. Karensdagen är till för att folk inte skall känna efter för mycket utan hellre gå till jobbet, ett utslag av vår lutherska arbetsmoral. I pandemins tid blev den dock ett hot mot samhället. Incitament att gå till jobbet med symtom behövde undanröjas.

Drygt tre veckor senare meddelade regeringen att den hade beslutat om formerna för den hela. Det togs inte upp på någon pressträff utan aviserades i tysthet i ett pressmeddelande fredagen 3 april. Nu rörde det sig inte längre om en slopad karensdag vilket skulle innebära att man får sjuklön också för första dagens sjukdom. I stället införde regeringen en ersättning om 700 kronor för löntagare. Detta uppmärksammandes först av Norrbottens-Kurirens ledarsida (6/4).

För många är detta väsentligt mindre än vad en slopad karensdag skulle innebära. Enligt SCB var 2018 års genomsnittslön 34 600 kronor. Mars 2020 bestod av 22 arbetsdagar. Den som har genomsnittslönen som gällde för två år sedan skulle ha förlorat ungefär 1 572 kronor på att stanna hemma med en karensdag. Med sjuklön på 80 procent skulle vederbörande få 1 258 kronor, det vill säga 558 kronor mer än vad regeringens faktiska ersättning innebär.

För en person med 2018 års genomsnittslön innebär det en ersättningsnivå på 44,5 procent snarare än de 80 procent som löftet som en slopad karensdag innebar. Det är ingen liten skillnad.

Mot detta kan anföras att det är mer än ingenting, vilket förstås är sant. Kanske hade det också varit tillräckligt för att få folk att stanna hemma när de uppvisade milda symtom som nästäppa eller halsont. Poängen är dock att detta inte var vad regeringen och stödpartierna lovande medborgarna.

Det är inte heller en fråga om otydlighet. Tvärtom, finansministern och övriga representanter var föredömligt tydliga på pressträffen i början av mars. Regeringen slopar karensdagen och staten står för kostnaden. Det var allt. Hela poängen var att folk skulle tro att om de stannar hemma så kommer de att få 80 procent av sin lön även första dagen.

Det var en lögn. Och Centerpartiet och Liberalerna är lika ansvariga för den lögnen som Miljöpartiet och Socialdemokraterna är. Eller tänker de hävda ännu en gång att de har blivit lurade av regeringen?

Detta är en ledarartikel som uttrycker tidningens politiska linje. Nya Wermlands-Tidningens politiska etikett är konservativ.