• idag
    22 jan
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      S
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • lördag
    23 jan
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      S
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • söndag
    24 jan
    -1°
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      NV
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • måndag
    25 jan
    -3°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      SV
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • tisdag
    26 jan
    -6°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      O
    • Nederbörd
      0.0 mm

En fråga om förtroende

Ledare | Coronaviruset
PUBLICERAD:
Förtroende finns för statsminister Stefan Löfven och Folkhälsomyndighetens generaldirektör Johan Carlson.
Foto: Jonas Ekströmer/TT
Förtroendet för regeringen har skjutit i höjden till följd av coronakrisen. Även svenskarnas förtroende för Folkhälsomyndigheten är massivt. Det är naturligt, men det kommer en morgondag också, och då kan siffrorna snabbt dyka igen.

Flera mätningar från olika opinionsinstitut har den senaste tiden gett vid handen att förtroendet för både regeringen Folkhälsomyndigheten är mycket stort, liksom för sjukvården. Vid allvarliga samhällskriser tenderar människor att sluta upp bakom sina makthavare. Det är en allmän observation som nu kan skådas i de flesta länder. Så länge man inte gör allvarliga misstag så ökar stödet, och det har skett i Sverige.

Enligt en Novusmätning (21/4) så har 63 procent av svenskarna mycket eller ganska högt förtroende för hur regeringen har hanterat coronakrisen. 73 procent har likaledes mycket eller ganska högt förtroende för Folkhälsomyndighetens hantering. En annan mätning från Demoskop (19/4) är motsvarande siffror 53 procent för regeringen och 71 procent för Folkhälsomyndigheten, därtill med en kraftig ökning jämfört med i mars.

För den som följer sociala medier kan dessa siffror verka något förvånande. Där är ofta kritiken stenhård, särskilt mot Folkhälsomyndigheten och statsepidemiologen Anders Tegnell. Men det visar snarare att det som sker på Twitter och Facebook inte alltid ger en korrekt bild av opinionsläget i stort. Det var ju något som stod klart redan innan coronapandemin. Även i traditionella medier har den ilskna frustrationen fått utrymme, kanske tydligast exemplifierad av en debattartikel i DN (14/4) där 22 forskare dömde ut Folkhälsomyndighetens arbete och krävde att politikerna tog över.

Trots detta är alltså svenskarnas förtroende högt. Även i vanliga fall har svenskar stort förtroende för myndigheter, och även om vi har haft en hel del döda så har vi inte sett en italiensk eller spansk utveckling. Peter Santesson på Demoskop säger i en kommentar att många inledningsvis trodde det skulle bli värre än det blivit, givet olika skräckscenarier, men då det inte blivit så så har allmänhetens förtroende ökat.

Skulle det bli sämre så kan det förstås ändras, och det snabbt, men hittills så står folk bakom den svenska strategin, som undvikit de massiva nedstängningar och den hemmakarantän som tillämpas i många andra länder. En uttalad målsättning har också varit att de svenska åtgärderna skall vara uthålliga över tid, och det finns en skepsis över hur uthålligt det egentligen är att stänga ned hela samhällen under lång tid. Hur mycket mäktar folk med? Därför pratar ju allt fler länder om att öppna upp mer och mer.

Det är lurigare för regeringen när det gäller förtroendet. Skulle den ekonomiska krisen i coronans spår bli djup och långvarig kan det svänga snabbt, särskilt om det visar sig att regeringen själva är medskyldiga genom att dra benen efter sig när det gäller de kraftiga stödåtgärder som företagen behöver för att överleva. När den akuta coronakrisen är över väntar nästa kris för att få samhället på fötter, och då kan förtroendet snabbt sjunka igen. Så Löfven kan inte luta sig tillbaka med de 46 procents förtroendesiffror han nu har (Demoskop 16/4). De där 19 procentenheternas ökning kan lika snabbt försvinna.

Detta är en ledarartikel som uttrycker tidningens politiska linje. Nya Wermlands-Tidningens politiska etikett är konservativ.