De är Värmlands mest skuldsatta – 56-årig man toppar listan

Vi kan mycket väl vara på väg in i en ny skuldkris, likt den på 90-talet. Det menar Kronofogden som sammanställt hur skuldläget ser ut i landet just nu. I Värmland toppar en 56-årig man listan med skulder på närmare 36 miljoner kronor.

I nyhetsbyrån Siren och Kronofogdemyndighetens kartläggning av landets mest skuldsatta visar det sig att samtliga på topp 20-listan är män. Och alla utom en är över 50 år gamla. Totalt har de 20 i toppen skulder hos Kronofogden på närmare sex miljarder kronor.

Den största enskilda skulden, cirka en och en halv miljard kronor, har den utlandsbosatta miljardären Bengt Ågerup. På andra plats i skuldtoppen kommer porrentreprenören Berth Milton med en skuld på närmare en halv miljard kronor.

Gemensamt lån

I Värmland toppas listan av en 56-årig man med skulder på närmare 36 miljoner kronor. Tvåa är en 45-årig man med drygt 34 miljoner i skulder. Längre ner på topplistan i länet finns en man och en kvinna med exakt lika mycket i skuld – drygt sex miljoner kronor.

– Det är två personer som är skyldiga att betala av skulden tillsammans, alltså inte samma summa vardera. Man kanske hade ett gemensamt banklån en gång i tiden, säger Johan Krantz, analytiker på Kronofogdemyndigheten.

Hur lyckas man då samla på sig så höga skulder? Enligt Johan Krantz går det lite förenklat att dela in skulderna i tre grupper.

– Skatteskulder och nya eller gamla banklån, exempelvis från 90-talskrisen, är de två vanligaste. Det finns även enstaka som fått stora krav på sig kopplat till brottslig verksamhet. Som förskingrat från en arbetsgivare eller myndighet eller dömts och blivit skuldsatt, säger han.

– Någon förskingrade exempelvis 100 miljoner från Skatteverket. Då blir man skyldig att betala tillbaka, fortsätter Johan Krantz.

Preskriberas

I fallen med Ågerup och Milton handlar det uteslutande om skatteskulder. De skulderna skrivs i vanliga fall av efter fem år. Men det finns undantag.

– Skatteverket kan ansöka om att förlänga preskriptionstiden. Det gör man oftast bara med de som försöker hålla sig undan, förklarar Johan Krantz.

Hur ser skuldprognosen ut för övriga?

– För de som sitter med sviterna av gamla banklån skulle skulderna teoretiskt kunna hänga med resten av livet. Enda utvägen kan vara skuldsanering.

Vad beror det på att så många i skuldtoppen är i 50-70-årsåldern?

– Många har haft de här skulderna under många år, om det inte är skatteskulder. De kanske misslyckats med lån och borgensförbindelser. Många företag har i dag svåra ekonomiska problem och bakom företagen finns personer som kan ha gått i borgen, pantsatt sitt hus och hamnat i personlig konkurs. Så var det för många under 90-talskrisen då många hamnade i ett läge där de fick sälja sina hem. Där är vi inte nu. Men det kanske vi kan få se igen. Det är för tidigt att säga.

Vi kan alltså vara på väg in i en ny skuldkris?

– Det måste vi utgå ifrån. Drar man paralleller med 90-talskrisen är statens finanser bättre nu än då. Nu sätter regeringen in en massa stödinsatser. Det gjorde man inte då. Vi har lägre räntor nu och det är inte samma bostadsmarknad. Vi får se hur effekterna av åtgärderna blir.

Kommande topplistor

Krantz pekar på att många unga blivit av med jobbet när exempelvis hotell- och restaurangbranschen fått problem under coronapandemin.

– Det kan leda till att fler unga hamnar i ett skuldläge. Och med låga inkomster och hög ränta kan en liten skuld bli stor. Om man då inte gör något åt situationen kan de som är unga i dag vara med på topplistorna om 20 år.