Replik: De gamla läroverken är en förebild

Debatt
PUBLICERAD:
Som en produkt av de gamla läroverks- och universitetssystemen kan jag intyga att dess internationella rykte var orsaken till att många oss fick en internationell och i många fall framgångsrik karriär, skriver Göran Hellekant.
Foto: Christer Wik
I dag har den svenska skolan och universiteten lite kvar av sitt rykte att erbjuda en topputbildning, skriver Göran Hellekant.

Svar till Anders Andersson (NWT 15/4).

Anders Andersson beklagar existensen av “elitskolor som NIS och EIS” på grund av att “övriga barn filtreras bort”. Det faktum att privata skolor växer i antal visar att behovet som fylldes av forna tiders läroverk erbjuder en bättre lösning än grundskolan i dag. Till detta kan man tillägga att det gamla läroverksssystemet var mer rättvist eftersom möjligheten att gå på skolan var baserat på intagningsprov och inte föräldrarnas möjlighet att betala terminsavgifter.

Som en produkt av de gamla läroverks- och universitetssystemen kan jag intyga att dess internationella rykte var orsaken till att många oss fick en internationell och i många fall framgångsrik karriär. I dag har den svenska skolan och universiteten lite kvar av sitt rykte att erbjuda en topputbildning.

Vidare är det är tyvärr så att man inte till fullo kan tillfredsställa Anderssons önskan “att ha en enskild studietakt anpassad efter varje enskilt barns behov” även i dessa nya skolor. Däremot kan man erbjuda ett utbildningssystem som bättre anknyter till faktum att barn lär olika snabbt och lätt med den gamla trestegsskolan, folkskola, realskola och gymnasium.

Behovet att förbättra skolan, och då speciellt den högre undervisningen, skulle kunna mötas med att återinföra lektoraten på gymnasiet. På min tid hade lärarna i ämnen som historia, biologi, fysik, kemi och religionskunskap doktorerat. Detta vore en lösning på problemen med att finna anställningar för nya doktorer som inte finner en akademisk position genom att samtidigt erbjuda en bättre lärarlön som belöning för en längre studietid och samtidigt uppfylla skolans krav på ökad kompetens av lärarkåren.

Slutligen borde det vara fullkomligt glasklart att huvudspråket i undervisningen ska vara svenska och att man med den utgångspunkten i vokabulär och grammatik lär sig andra språk, inte bara engelska och absolut inte med undervisning enbart på engelska. När jag började gick man just från tyskan. På farmors tid var det franska. Valet av dessa beror på den praktiska och politiska situationen i omvärlden och den förändras under ens livstid.

Göran Hellekant

Professor, veterinär

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.