Även om många har varnat sedan tidigare och det diskuterats en del om den bristande integrationen av invandrare så är det ändå oftast en för ljus bild som presenterats. Nya och mer nyktra siffror ger vid handen att det är betydligt värre än många anat.
I Sverige är andelen utrikes födda närmare 20 procent, och det är en allmän sanning att många har svårt att integreras både ekonomiskt och socialt. Utanförskap har etablerats som begrepp. Ett vanligt mått på hur välintegrerad man är är sysselsättningsgraden. Tyvärr är det rätt så missvisande.
För år 2016 var sysselsättningsgraden för invandrare från Afrika 68 procent, och från Mellanöstern 56 procent. Men då måste vi ha i åtanke vad det är som faktiskt mäts. Har en person haft sysselsättning om så bara under en timme i november månad räcker det för att räknas som sysselsatt enligt det årets statistik. Så dessa inte direkt lysande siffror är i verkligheten ännu värre.
Det är något som Entreprenörskapsforum tagit fasta på och i en ny rapport från dess projekt Integration Sverige som presenterades den 16 april har man istället undersökt självförsörjningsgraden för utrikes födda mellan 1990 och 2016. Med det förstås den som uppnår en nettoinkomst på 12 600 kronor i månaden, för övrigt i nivå med OECD:s relativa fattigdomsgräns. Då får vi istället siffror för 2016 på 38 procent för de från Afrika och 36 procent för de från Mellanöstern. Även dessa kan vara i överkant eftersom också subventionerade anställningar räknas in.
Detta är förödande siffror, och ett gigantiskt misslyckande för svensk migrations- och integrationspolitik. För de båda hör ihop. En alltför stor invandring försvårar kraftigt vårt samhälles förmåga att integrera dessa nyanlända. Många är dåligt utbildade och de enklare jobb de skulle kunna ta lyser med sin frånvaro. I Sverige har vi sedan länge bortrationaliserat dessa, och hur mycket vissa politiker talar om att skapa fler enkla jobb så är det lättare sagt än gjort när de väl försvunnit och samhället fungerar på ett annat sätt.
Undersökningen visar att det i genomsnitt tar 13-14 år innan hälften kan börja försörja sig själva, och då får vi komma ihåg att få har stannat så länge. En majoritet har därför aldrig blivit självförsörjande. Skulle man bara ta hänsyn till det gamla måttet med sysselsättningsgrad så skulle hälften vara "sysselsatta" efter fyra år. Att bygga sin integrationspolitik på det vore höjden av självbedrägeri, men ändå är det många politiker som stuckit huvudet i sanden.
Det kan man möjligen kosta på sig under begränsad tid, när hjulen snurrar och arbetslöshetssiffrorna till stor del kan förklaras av att det mestadels handlar om utrikes födda. Men nu har vi raskt slängts in i en coronadepression, som riskerar att bli utdragen. Då kan vi inte unna oss lyxen av att titta åt ett annat håll. Många "sanningar" kommer att behöva omprövas i spåren efter virusets härjningar. Än finns inga enkla svar på hur vi skall lösa bristen på integration, men en början måste vara att se verkligheten för vad den är.